PP  
Tranströmerland

 Populär Poesi 11

(c)Peter Nyberg 12/12 2010
Redigerad 4/2 2012 


Startsida Dikter Tema Essäer Krönikor Recensioner
Jonas Modig: Vinter i sommarhuset
Aase Berg: Liknöjd fauna 
Katarina Frostenson: Flodtid
Brian Turner: Kulan som kommer
Sara Gilliard: Dagbok från Babylon Livs
Ulf Eriksson: Stämmor av ljus fördelar världen
Kristin Berget: Der ganze weg
Ewa Nillgård: I hästens år är andetagen
Kristian Lundberg: Min kropp lyser vit
Carina Bergström: Stråk
Jonas Bengt Svensson: Och sedan fogas ihop igen: Halvautomatiska skisser från nattåg
Peter Waterhouse: Blommor
Czeslaw Milosz: Ärlig beskrivning
Rosmarie Waldrop: Äpplets vana att falla
Les Murray: Längre raklång
Länkar Om oss Arkiv

RECENSION

Sara Gilliard – Dagbok från Babylon Livs

Podium distribution, 49 sidor

Dagbok från Babylon Livs är Sara Gilliards andra diktsamling. Den handlar om ett biträde i den illa skötta kvartersbutiken Babylon Livs. Den förra diktboken, Nattfåglar, kom för nio år sedan och att poeten är något oslipad anas ibland i boken även om den känns genomarbetad.

De fyrtio dikterna är så tätt sammankopplade att de tillsammans nästan utgör en berättelse. Det är en nattsvart saga, där det ständigt rinner vatten eller tårar och där makens julklapp är ett foto av sig själv med älskarinnan. Biträdet går runt och sopar damm på butikens golv, sorterar konserver och drömmer om ett förr då allting var lite, lite bättre. Samtidigt tickar klockan, kanske är butikens tid redan förbi, och biträdets väg går obönhörligt nedåt, mot död, ensamhet och kollaps.

 

Det vimlar av metaforer och liknelser, företrädelsevis har de med mat att göra. En del av dem känns ganska långsökta, som ”Fiskpinnarna är torra som en ensam kväll”. Men somliga ger en bild av en känsla, de lyckas gestalta något mer än bara mat: ”brukar apelsinerna vrida sig / ur sina skal?”. De obesvarade frågorna rakt ut i butikens stillastående luft skapar spänning.

 

Bäst är boken när den håller sig i vardagen. Bilderna av Malmös ändlösa kvarter, av fyravåningshus med paraboler är tydliga, liksom den gränslöst tråkiga kvartersbutiken Babylon Livs, där biträdet går runt och sopar damm dag efter dag i oändlighet. Men stundtals kastar Gilliard ut oss i naturen, i forsande floder med simmande fiskar, i solljus och bland stenar. På samma sätt återkommer avsnitt om människokroppens underverk: blodet, köttet, pupillerna, hjärtat. Detta ska visa kontrasten mellan den grå konsumtionsvardagen och det vidunderliga i guds skapelse, men istället vrider jag lite på mig. De religiösa undertonerna är visserligen intressanta och tillför ett extra djup till boken, men de blir trots allt för abstrakta och lösryckta. Det är i avsnitten där de flätas in i kassan på Babylons livs istället för att ligga separata de blir som mest lyckade:

 

I stoftet efter Babylon Livs

skramlar konservburkar.

Det regnar kanel

vi är bruna på huvud och armar.

Tysta iakttar vi varandra.

Med fingret skriver jag ditt namn

i pudret på marken.

”Allt du behöver”

säger skylten.

 

Det är i denna växelverkan mellan vardagen och tanken som de riktigt stora frågorna blir synliga.

Ulrika Sandberg