Nr 14 musiklyrik revisited

Startsida Recensioner Dikter Tema Artiklar Essäer

Arkiv

Om oss

Länkar


Gerd Karin Nordlund

Josefin Forsblom

Magdalena Andersson

Tim Melovi

Sara Falkstad Byrne

Nina Ahlzén

Gerd Karin Nordlund

Eva Ermenz

      

1998 gavs min första diktsamling ut på ellerströms, Genom ett hål i väggen. 2008 gav jag ut genom Podium min andra diktsamling, Trädgärd för ovana. Varför detta långa uppehåll? Jo, jag slet och slet i skolvärlden men gick i pension ht 2009. Äntligen!!!!!! Nu jobbar jag med mitt skrivande varje dag. Underbart att få ägna mig åt det jag alltid velat göra. Diktsamlingen under pågående arbete heter Marktäckande växter.

 

Titta gärna på min hemsida: www.gerdkarinnordlund.com

 

 

 

Ur Marktäckande växter

 

 

Om och om igen förnyelsen

meningar och ord

Låt dem vila, strömma

genom nattens drömmar

och dagens ljus

Han talar nu: jag är alltid här

 

 

_ _ _

Det är midnatt

Jag följer vägen 

Förtröstan att se

Alltings tillblivelse

Ännu en vår

 

Tre stjärnor 

 

På Stadsbiblioteket hittar jag

i boken om Carl Nielsen

 

Gud, du som älskar oss människor

Var med mig, visa mig vägen

Gör din vilja till min

Skänk mig fästets ro

Och visshetens välsignelse

Amen

 

 

Du är en del av något som är större

 

 

Du får en gåva:

 

Tro

 

Beröring Ljus Ljud Dikesren Tussilago Lärkan

Människa bliv till

 

 

Du får en gåva:

 

Längtan

 

Hav Måsar Klippor Röd stuga Tång och Båt

Ett du och ett jag

 

 

Du får en gåva:

 

Tillit

 

Regnbåge Vind Vädersträck Stig i skogen

Så många gånger höst

 

 

Du får en gåva:

 

Lyckan

 

Fjäll Skidor Uppför  Termos Apelsiner

Sol och dagsmeja i lä för vinden

 

 

                                          Var inte rädd

 

 

 

_ _ _

Jag vandrar tankarnas stigar i skogen

Grönskan försvinner nu med sommartiden

 

Björk och asp och lönn och stormen som gör

att de stora träden rör sig med knakande

 

stammar, grenar och kottar faller till marken 

Stora träd bryts av  Det är den omvända

 

tiden som kan avläsas  Dödsår och tystnaden

 

följer  drömmaren som stiger in i

lönnarnas sprakande guldröda

 

förgårdar  Gudarna är druckna av nektar

i skogens salar och vatten till alla

 

 

_ _ _

Hösten med namnet Regn ”Jag är en sjuk

människa… Jag är en ond människa”

 

ett påstående från ett källarhål och

visst är det så med bekännelsen och tron,

 

den ödmjukhet som livet hjälper oss med:

att höra den inre rösten  Den är inte

 

högljudd och skarp som ett trumpetsolo,

vinkar ibland hit och inte dit, aningar

 

som snarare skälver och skyr marknadsplatser

med färska rödbetor, honungsburkar  Så är

 

det i Kavalla på lördagarna  I

början av juli  i mörka natten den

 

vackra månen  Vi läppjar på vinet med

smak av kåda, hör en melodi och

 

påminner oss om hur det är att vandra

i högt gräs hemmavid,  här är det torrt med

 

fara för brand  Vi läppjar på vinet med

smak av kåda och är rofyllda i

 

nattens rådande mörker  Just nu är vi

långt ifrån källarhålet och öknen

 

 

_ _ _

Storheter: havet kärleken musiken

Så tänker jag där jag sitter på den

 

hårda bänken i Vitabergsparken

och följer dansen, de vältränade

 

kropparna som gestaltar smärta passion,

utanförskap och slutligen ett möte

 

Samhörighet, underkastelse, målar

över mina ansikten i skiftande  

 

färger, masker utan ögon och  munnar,

bitterheten: osötad tranbärssaft i

 

drömmen Nu sitter jag på en hård träbänk

i Vitabergsparken och önskar att jag

 

hade gjort som i drömmen  Överräckt

ett fång röda rosor och en vit

 

förlåt

 

Publiken jublar, applåderar

 


Foto: Ulla Montan