Låt oss säga att en lokalpoet är en poet som lever och diktar i ett mindre samhälle och som då och då framför sina alster på kvarterskrogen eller får dem publicerade i den lokala blaskan. Om vi till denna geografiskt begränsade cirkulation, där dikterna håller sig inom sockengränsen, lägger till att poeten i fråga är nöjd med läget så har vi troligen tecknat en figur som inte finns i sinnevärlden. I varje fall inte i dag, när sociala medier har ersatt lokalpressen som forum för oetablerade författare.

Men även om den lyckliga lokalpoeten, i denna mening, inte existerar finns det kanske ändå något att framföra till försvar för idén om en lokal poesi och dess utövare. Måste all poesi verkligen sträva efter allmänmänsklig relevans? Måste varje poet vilja beröra läsare ute i världen? Med undantag för viss tillfällespoesi, som exempelvis julklappsrim, är svaret rimligen ja. Åtminstone sedan Goehtes tid är ett av de viktigaste måtten på bra poesi att den förmår överskrida sin tillkomstsituation och sin närmast liggande funktion. Den måste vara något mer än en specifik geografisk, kulturell, språklig eller nationell angelägenhet. I en av sina essäer om Weltliteratur skriver Goethe att han ”har blivit mer och mer övertygad om att poesi är mänsklighetens gemensamma ägodel, som uttrycker sig överallt och i alla tider”. Nationell litteratur, menar han, är numera en något nedsättande term: “Världslitteraturens epok är på ingång och alla måste sträva efter att påskynda dess ankomst.”

Och sannerligen, visst kom den! Med en litterär världsmarknad och en understödjande översättningsindustri och med en idealbild av poeten som en som diktar för mänskligheten snarare än för nationen eller andra särintressen. Men om man skriver för alla, det vill säga för ingen särskild, löper man kanske risken att arbetsprocessen (och resultatet) förlorar riktning och kraft. Finns det alltså skäl att omfamna det lokala som kreativ källa och förutsättning? Därtill kan det kanske vara lockande att vägra vara gångbar på en global, eller ens nationell, marknad?

Ett av bidragen, “Antilokalpoeten – Obesvarad kärlek till Halland”, kan läsas här.

Mycket nöje!