August – Vår korrespondent i Göteborg

Några ord med Joel Landberg samt några ord om Anna Greta Wide

Sommaren har hittills varit av ett mycket obestämt slag, personlighetskluven. En vecka har vi ett så strålande solsken att blommorna hukar sig under det kraftiga skenet. Nästa vecka tornar molnen upp sig och en dov, fuktig värme säger oss att åskan är på väg. I det skiftande och blåsiga Göteborg vänder allt på en femöring. Här skrattar och gråter sommaren gärna flera gånger varje dag. Denna obeslutsamma oordning vad gäller väderleken har abrupt satt käppar i hjulet för mina poesipromenader.

Soliga dagar är det klokt av oss att vara lite försiktiga med att åka till stranden. Det blir lätt trängsel och det vet vi mycket väl att vi ska undvika. Regniga dagar kan det finnas andra skäl att inte åka till stranden. Istället kan vi med fördel hålla oss i våra lägenheter, hus och andra gryt och förkovra oss i poesi. Det kan vi också göra under svalkande träd de dagar vi tror på uppehåll.

Jag tänkte jag skulle skriva mina tips på den poesi som går att avnjutas via nätet, så slipper vi vara ute bland människorna. Den sortens tips som var så populära tidigt i våras, ja ni kanske minns. Det skulle börja något såhär:

”1997-2002 sände SVT poesiprogrammet Svenska krusbär. Korta små trivsamma avsnitt om svenska poeter. Dessa finns att se via Öppet arkiv. För oss som helst håller oss på den västgötska sidan av nätet finns till exempel ett avsnitt om Birger Sjöberg, från Vänersborg, och Johan Runius, från Vara.

https://www.oppetarkiv.se/video/1497154/svenska-krusbar-sasong-1-avsnitt-1-av-10

När det kommer till tillgängligt lyriskt material på nätet kommer vi inte undan Litteraturbanken, Mats Malms skötebarn. De har något de kallar för https://litteraturbanken.se/diktensmuseum/ Diktens museum och detta, damer och herrar är en guldgruva. ”Museet” är deras digitala visningshall för utställningar kring diktare. Den första av dessa handlar om göteborgspoeten Anna Greta Wide, som jag tidigare sagt jag tänkt återvända till. Här finns verk av och om Wide att läsa, och om man slö och utmattad av hetta eller den långa våren finns också mycket att höra på. Bland annat läser, göteborgaren, Dan Berglund flera av Wides dikter. Själv är jag mycket svag för Den lilla sorgen och hans uttal av Wide (det är något med betoningen och det långa i:et som blir så fint). Även Wides egen stämma finns att höra i en uppläsning från Göteborgs universitetsbibliotek 1962. Örnen och kråkans poesipodd om Wide som också finns där att höra är en ynnest att lyssna på. Jag kan egentligen inte tänka mig något bättre sällskap genom sommaren än Wide. Hon är den enda vän man behöver. Och eftersom detta skrivs klockan tio i ett en onsdagsnatt tar jag tillfälle att citera hennes Sömnlös monolog, från Nattmusik (1942)

Idiot, kryp ner och sov!
Dumma lipsill, inte gråta!
Grubbla får du inte lov,
tårar är så otäckt våta.”

När jag kommit såhär långt i ambitionen tog det hela lite halt. Jag fastnade på urvalsfrågan. Å ena sidan finns det hur mycket som helst på internet att ge sig hän åt. Och för att inte vara sämre än sommaren bytte jag helt sonika spår, eller fot i alla fall. Hur ser egentligen möjligheterna för poesin ut 2020, vilka möjligheter ger nätet, vilka förhinder ger pandemin? Jag beslöt mig för att gå till någon som vet bättre och kontaktade kommunikatören och före detta postarbetaren, men kanske framförallt poetry slam-räven Joel Landberg. Han har faktiskt något rävlikt över sig. Att se Landberg hålla i en poetry slam är att se en fisk i sitt rätta vatten. Han är numer en del av Ordkanon, en förmedling av spoken word och scenpoesi. Intresserar man sig för just scenpoesin är deras facebooksida https://www.facebook.com/ordkanon/ en bra plats att titta in på. De ordnade tillsammans en livestreamad poesifestival och jag tänkte att det knyter an till mitt generella tema om poesins plats på internet.

Intervju med Joel Landberg

Jag: Hej Joel, vill du berätta lite om poesifestivalen?

Joel: Vår poesifestival var helt enkelt ett sätt att genomföra en poesiläsning under rådande förhållanden. Det fick den roliga bieffekten att de tio poeterna kunde uppträda från sina hem, och de var fördelade från Umeå till Malmö. Idén kom från början från en av deltagarna, Ismael Ataria.

Jag: Och det här med uppläsningar och scenpoesi är något ni sysslar med på regelbunden basis som nätverk?

Joel: Ordkanon arrangerar ganska sällan uppläsningar irl, men det händer att vi håller i poetry slam på nya orter där någon vill arrangera men inte har erfarenhet typ. Det vi gör mest är annars att förmedla pedagogiska poeter. Ibland för att uppträda, men oftast för att hålla workshoppar eller skrivkurser, i första hand i skolan. (Det finns en grej som heter Skapande skola. Det är statliga pengar som grundskolor kan söka för att elever ska ta del av kultur. Lejonparten av Ordkanons jobb är skrivworkshops på svensklektionstid för Skapande skolapengar.)

Jag: Berätta lite mer om själva nätverket.

Joel: Vi är Sveriges äldsta och största förmedling av spoken word. Firman drivs av Matiss Silins, poetry slamveteran i Borås. I nätverket, som det heter, finns ett trettiotal pedagogiska poeter som alla har någon sorts anknytning till eller förflutet i poetry slam, bl.a. åtta svenska mästare (individuella, plus nån som varit med och vunnit lagtävlingen).

De tio poeterna Ismael Ataria, Louise Buenafe Mistén, Madelene Edlund, Hanna Haag, Frej Haar, Louise Halvardsson, Anton Höber, Ronja Möller, Matiss Silins, Agnes Török.

Och sen kort därefter kom vi på att det ju var Kristi himmelsfärd, när det brukar vara SM, och då fick vi lust att göra nåt nytt, för att döva abstinensen. [detta är alltså en hint om hur lång tid de här texterna lids fram under, min anm.] Helst hade vi ju velat ha en tävling, men det blir så omständligt att genomföra den live på Instagram så vi körde bara uppläsning med de av våra svenska mästare som ville vara med. Dvs Kung Henry, Olivia Bergdahl, Niklas Mesaros, Josefin Şîlan Karlsson, Frej Haar, Andra Anna. Den går att se i efterhand på vår IGTV, och jag jobbar på att få upp även festivalen.

Jag: Hur har årets pandemi påverkat er?

Joel: Den här sortens initiativ är förstås en väldigt konkret följd av corona, och den litteratur vi pratar om här – slam, spoken word osv – påverkas förstås i högsta grad precis som musik och teater.

Eller om man ska vara petig (och det ska man): Själva litteraturen, poesin, påverkas inte nödvändigtvis, men formerna runt den.

Jag: Tror du att det kommer bli större förändringar med tiden på grund av detta?

Joel: Möjligen – om det här blir långvarigt, eller om t.ex. poetry slamtävlingar på nätet skulle bli ett återkommande inslag – kan man tänka sig en förändring:

Den som skriver livepoesi är van att ha en publik framför sig, och att inte ha det var väldigt ovant, berättade flera av deltagarna. Det var väldigt ovant för mig som MC också. Sen vete sjutton om det verkligen påverkar själva texterna iofs … Men kanske något litet.

Jag: Hur ser du på poesiscenen i Göteborg (denna pärla, detta kulturella epicentrum i Sverige) idag?

Joel: Eh.

Den har jag väldigt dålig koll på numera, men jag tror den rör sig åt rätt håll. På den tiden jag gick på mycket sånt själv (och då var det i princip, Hängmattan, Forum och biblioteken som gjorde sånt; nu finns det fler scener) var det alltid tydligt att de som gick på slam sällan gick på andra livelitteraturevenemang.

Nu tror jag publiken överlappar mer

August Löfgren Sparresäter
Göteborg