Daniel Gustafsson – PPs huspoet 2020

APRIL

 

Vi går på knäna nu,

kippar vårluft i konstgjord lunga.

Det står och väger nu.

Vad tror ni, viker vintern ner sig?

När får vi andas ut?

 

Stirrar ni också er blinda

på idel svarta rubriker?

Skymtar ni något som grönskar

bortom den gråa grafiken?

 

Hör ni hur

krokus och hästhov

hårdnackat kräver

sitt uppskov från tjälen?

 

Känner ni

gryende strålar

kittla som grässtrån

mot kistögonlocken?

 

Högre makter ligger lågt nu,

kyrkor står tomma

som graven,

 

men reser sig något ur jorden

och ger oss ljuset vi väntar

 

på svajande knäsvaga stjälkar

som nyutskrivna patienter?

 

Vi vet det där om gömda ting

som återfinns i tö

 

att havrens vågor flödar fritt

ur torrt och jordfäst frö

 

men kan vi, vågar, vill vi tro

att döden själv ska dö?