Daniel Gustafsson – PPs huspoet 2020

OKTOBER

Höst nu
för himlen i Norden.

Jag måste få fråga: vad händer?

Jag läser
tidningars
helvetesskildringar:
skjutningar,
bomber och bränder;

inte, som brukligt,
i laglösa länder,
men där på tonårens gator.

Även när TV:n är avstängd
(är TV:n någonsin avstängd?)
ekar det mellan betongen
av långt mindre enade stater.

Jag har också lekt krig där;
lärt mig, genom att låtsas,
att livet är värt att ta strid för;
men sluppit att rädslan blir riktig.

Är det så här det ska bli nu?

Vad kvarstår
när rödfärgen flagnat,
när sörjan av trampade rönnbär
fläckar vårt rostfria stål?

Avgudaglansen har mörknat.
Bladguldet, smutsgult som galla,

fräser bland
folkhemmets fnöske,
osar av svartsyn
på förortens bål.

Rännstenen myllrar av multnande löv.
Hur många fler måste falla?