Daniel Gustafsson – PPs huspoet 2020
MAJ
Nja,
det luckras upp
lite grann;
knappast fisk- eller fågelfritt,
men något mitt emellan
karantänens klosterliv
och vardagslunkens leda;
trots att det spritter i benen
väntar vi fortsatt i kö.
Askar, kastanjer och ekar
vecklar ut sina färska vekars
eldigt grönskande tungor;
fruktträdens tallösa kronblad
trängs nu i klasar och klungor
som tyngdlösa ljusfyllda lungor
och trotsar de flesta förbud,
nog även den svenska modellens,
med allsång långt in på kvällen
och pingstmånads polyfoni.
Vi skulle hänryckas med,
vi skulle blanda oss i,
men håller ännu vårt avstånd;
en kistas längd
folk emellan,
livsglädjen just
utom räckhåll.
Vi satsar allt på statistiken;
men inte ens försiktighet
kan omfamnas helt
utan risk.
Har vi redan låst in oss
här mellan frihet och fara,
funnit ett nytt sätt att vara
vare sig sjuk eller frisk?