Daniel Gustafsson – PPs huspoet 2020

MAJ

 

Nja,

det luckras upp

lite grann;

 

knappast fisk- eller fågelfritt,

men något mitt emellan

karantänens klosterliv

och vardagslunkens leda;

 

trots att det spritter i benen

väntar vi fortsatt i kö.

 

Askar, kastanjer och ekar

vecklar ut sina färska vekars

eldigt grönskande tungor;

 

fruktträdens tallösa kronblad

trängs nu i klasar och klungor

 

som tyngdlösa ljusfyllda lungor

och trotsar de flesta förbud,

 

nog även den svenska modellens,

med allsång långt in på kvällen

och pingstmånads polyfoni.

 

Vi skulle hänryckas med,

vi skulle blanda oss i,

 

men håller ännu vårt avstånd;

 

en kistas längd

folk emellan,

livsglädjen just

utom räckhåll.

 

Vi satsar allt på statistiken;

men inte ens försiktighet

kan omfamnas helt

utan risk.

 

Har vi redan låst in oss

här mellan frihet och fara,

 

funnit ett nytt sätt att vara

vare sig sjuk eller frisk?