Daniel Gustafsson – PPs huspoet 2020
APRIL
Vi går på knäna nu,
kippar vårluft i konstgjord lunga.
Det står och väger nu.
Vad tror ni, viker vintern ner sig?
När får vi andas ut?
Stirrar ni också er blinda
på idel svarta rubriker?
Skymtar ni något som grönskar
bortom den gråa grafiken?
Hör ni hur
krokus och hästhov
hårdnackat kräver
sitt uppskov från tjälen?
Känner ni
gryende strålar
kittla som grässtrån
mot kistögonlocken?
Högre makter ligger lågt nu,
kyrkor står tomma
som graven,
men reser sig något ur jorden
och ger oss ljuset vi väntar
på svajande knäsvaga stjälkar
som nyutskrivna patienter?
Vi vet det där om gömda ting
som återfinns i tö
att havrens vågor flödar fritt
ur torrt och jordfäst frö
men kan vi, vågar, vill vi tro
att döden själv ska dö?