Meny Stäng

Poesidagen i Nässjö: Goy Persson

Av Peter Björkman

 

Med anledning av poesidagen i Nässjö nu på lördag den 15/6, passar PP på att göra en mejlintervju med den tidigare ledaren för Nässjö poesifestival Goy Persson.

Goy Persson. Foto: Privat
Goy Persson. Foto: Privat

Han startade och ledde festivalen från 1987 till 2006, under en tid då festivalen pågick under dagarna tre och var den kvalitativt bästa i Sverige, tillsammans med Malmö poesifestival. På Sörängens folkhögskola mötte poesifansen de bästa svenska och nordiska poeterna, utomnordiska kom också, liksom bra sångpoeter , Blå Tågets legendariska spelning 1995 är t.ex. omtalad. Denna tredagarsversionen av Nässjö poesifestival avslutades 2011, och ersattes av den nu aktuella poesidagen.

PP: Vilka startade Poesifestivalen 1987?

Goy Persson: Landstinget i Jönköpings län, Nässjö Kommun, Sörängens Folkhögskola, ABF och Studieförbundet Vuxenskolan. Landstinget tog beslutet och hade huvudansvaret.

PP: Vad var målsättningen med festivalen.

Goy Persson: Skapa en arena för poesi var min grundtanke. Likaväl som det fanns arenor för teater, konst, museala föremål….

PP: Tog det lång tid att få de nödvändiga ekonomiska resurserna?

Goy Persson: Jag kan egentligen bara tala för landstinget [Goy Persson var kulturchef på Jönköpings läns landsting]. Jag föredrog ärendet och omedelbart beslut togs. Jag tror inte heller att det var problem i övrigt.

PP: Hur tycker du att Poesifestivalen under din tid som ansvarig lyckades uppnå de mål du hade för den?

Goy Persson: Festivalen översteg vida vad jag trott. Från en svensk , till en nordisk, och slutligen en internationell festival. Kontakten med media: Kulturradion, Göteborgs-Posten, DN och många andra tidningar var givande och nödvändig.

PP: Något du är speciellt nöjd med när det gäller dina år som ansvarig för Poesifestivalen i Nässjö .

Goy Persson: Att alla delar fungerade bra. Det är sällan man kan säga att något är suveränt bra. Detta är dock det bästa jag varit med om att göra. En poesifestival måste ha en hög kvalité och det hade den verkligen. Jag gratulerar verkligen publiken som fick denna möjlighet att möta en sådan bredd och rikedom av bra poesi.

PP: Några av dina minnen från 20 års poesifestivaler som lyser extra starkt?

Goy Persson: Mötet med den lettiska poeten Vizma Belsevica , Konkretistsatsningen med Åke Hodell i spetsen. Mötena med Erik Beckman, Werner Aspenström, Karl Vennberg och Sandro Key Åberg sitter ristade. Richard Wolff när han läser den 30 minuter långa dikten Sommar av Paul Andersson och den fulla aulan sitter blickstilla är också stora möten.
Så svårt är valet! Tänk Eva Kristina Olssons poesi som dans och en rad om en röd klänning. Vigdis Grimsdóttir, isländskan, som berättar om sin flygtur från Reykjavik för tio minuters läsning i Nässjö, för affärsmannen i stolen bredvid. Jag har svårt att sluta. Finlandsvenskarna, irländarna…

PP: Tror du det fortfarande är angeläget och möjligt att ha en mer ambitiös poesifestival i Småland.

Goy Persson: Vem vet? Poesin är marginaliserad idag. Med det kan vända. Det fordras inte bara eldsjälar utan det fordras också de som har kunskap och vid orientering inte bara i samtiden utan också i poesiarvet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tre × två =