Meny Stäng

”Vinnardikten ’Fotspår i asfalten’ tillkom som i ett glädjerus”: Om Krispiga Kaskaders vinnare Mats Hansson

Mats Hansson intervjuas efter vinsten. Foto: Peter Nyberg
Mats Hansson intervjuas efter vinsten. Foto: Peter Nyberg

Du tog hem förstaplatsen framför flera tidigare förlagspublicerade poeter. För att använda en sportfråga, hur kändes det? / Vilka faktorer på orten har bidragit till din utveckling som poet?

I grunden är det ju svårt att tävla i poesi men eftersom det händer, och när det sker så är det roligt, en skön och hedrande känsla infinner sig när man segrar. Att vinna över etablerade förlagspoeter kan ju kännas bra, lika bra som det en gång kändes när vårt förortslag i hockey ibland kunde slå etablerade och topprankade storheter. Detta välbehag kan bara skildras i en text som hämtas från just sportens värld. Texten nedan kanske kan syfta, anspela på hur det svagare förortslaget med sin enkla organisation ändå kan blixtra till likt David när han sensationellt besegrade jätten Goliat.

Vi var ett lag i utkanten, förorten
vintrarna var kyliga, bittra
och Holmlund spolade plan
Vi bytte om i gamla polisstationen
och fick gå någon kilometer
på skridskoskydden till rinken
A-laget var fruktat och en förebild
med Grizly och Pricken på topp
Lindberg var en hänsynslös back
med ett för stort röksug
Med en insydd ficka i hockebyxorna
med plats för en blå commerce
kunde han ta några djupa bloss
i dom hektiska periodpauserna
Tränaren och lagledaren Sumpen
muttrade ”jävla Pucko” för sig sjäv
men blundade och lät honom spela vidare
för hans fruktade backskott
Framåt var Svampen den stora stjärnan
starka vrister, snabbt handledsskott
men lättlurad för skrek publiken skjut Svampen
så sköt han, i alla lägen
Det hände , någon enstaka gång
att förortslaget i utkanten
vann över ett etablerat elitlag
likt David besegrade Goliat

Hur tillkom vinnardikten ”Fotspår i asfalten”?
Vinnardikten ”Fotspår i asfalten” tillkom som ett glädjerus ur den smärtsamma sorgen sedan min fru tragiskt gått bort. Vardagen, smärtan, sorgen var akut och svår att leva med och ur detta mörker kunde små obetydliga ting plötsligt blomma upp, explodera . En god frukost eller en tanke vid ett trafikljus.

Dikten är mycket komprimerad och du arbetar med fragment, hur medveten diktskrivare är du?
Ofta så ser jag en text, dikt, till en början bara som en skärva av ett större sammanhang. En bild jag i ett första steg ”yvigt” försöker beskriva. I den här bilden växer texten fram och tar överhand. När jag har kunnat redogöra inför mig själv vad jag sett och upplevt kan jag komprimera texten, göra den abstrakta verkligheten tydlig, konkret genom metaforer och symboler som ofta resulterar i en koncentrerad text. I den meningen är jag nog en ganska medveten diktskrivare.


 

Fotspår i asfalten

Jag såg dina fotspår i asfalten
när jag stannade vid trafikljuset
Som om störningar
Regnstänk och ojämn tomgång
Det var rött sken
och du gick mot det gröna
Läste i manualen att vi var samtida
Så klev jag bara ur
Kysste vi varandra
av glädje mitt i larmet
Röda och gröna kyssar
Som blinkande mareld

Juryns motivering
Mats Hanssons dikt ”Fotspår i asfalten” för dess symboltäthet och språkligt nyanserande beskrivning av en kyss vid ett stoppljus.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fyra × 5 =