Meny Stäng

Skönhet i smuts: Klara Norling om You, Me and Dylan Thomas

Klara Norling. Foto: Privat
Klara Norling. Foto: Privat

Under sommaren ska poeten Klara Norling leda retreaten You, Me and Dylan Thomas i närheten av den Walesiska poetens hemby. Populär Poesi har varit i kontakt med henne.

Vad går eventet ut på? Vad innebär  till exempel ”A more personal approach”, och varför kallar du eventet ”You, Me and Dylan Thomas”?

Detta event är inte ett akademiskt inriktat litterärt seminarium. Inriktningen, den personliga aspekten, är grundad i mina egna erfarenheter av ett live med Dylan, så att säga. Det handlar mycket om personen bakom ikonen Dylan och vad jag själv fann i mig tack vare hans arbete, och hur det påverkat mig och mycket av mitt förhållningssätt till poesi när jag själv skriver. Jag tror att det finns skönhet, poesi, i nästan allt. I det smutsiga. I våra hemligheter, dem vi inte vill kännas vid. I misstag och skam vi upplevt och upplever. Det finns en människa i varje stor poet. Vad finns i oss människor? Dylan är känd för fler saker än sina litterära bedrifter; han var- efter sin egen målsättning- alkoholist, kvinnokarl, hade ett minst sagt eldigt temperament, ja, han var ett riktigt svin ur många synvinklar, i alla fall vid en hastig anblick. Jag har talat med många människor i regionen där eventet tar plats – Carmarthenshire – där Dylan Thomas spenderade majoriteten av sitt liv, framförallt i byn Laugharne (”This Black Magic Bedlam by the sea”) där hans berömda båthus ligger, från vilket utsikten är bedövande i sin skönhet och på ett underligt sätt den tomhet som vilar däri, det öppna, sanden vid lågvatten, det stillastående högvattnet. De flesta jag talade med just i Laugharne var personer som levde under den tid han bodde där eller personer med nära släktingar som var samtida med Dylan. Det är inte några vackra historier, generellt sett. Han är Wales nationalpoet, ja, men i Laugharne minns man de vilda bråken han och Caitlin (hans fru) hade, ofta rent fysiskt våld ingick i dem, och hur de båda låg runt en hel del eller hittade andra sätt att… straffa varandra, antar jag är en bra definition.

Jag hittade många av mina dåliga sidor i Dylans dåliga sidor. Det skrämde mig. Jag har en historia som notoriskt otrogen. Jag har också sagt till många att jag älskat dem. Men – och när – jag insåg detta slöt jag fred med min skuld och rädsla och mitt sätt att döma – det har aldrig varit lögn. Jag tror, jag är övertygad, om att Dylan, liksom jag, alla de gånger han sade att han älskade någon verkligen menade det – det var så sant som sanning blir – i stunden. Veckan efter, eller dagen efter, eller timmen efter fanns kanske känslan inte alls kvar. Men när det sades, i den stunden… det var aldrig, aldrig lögn. När jag fick denna insikt var jag väl runt 23 och jag tatuerade hans namnteckning. Av en ren händelse – ja, det var omedvetet – hamnade den precis ovanför mitt hjärta. Där den skulle vara. Och jag vill börja från denna punkt. Kan det vara så, att det vi föraktar och dömer i själva verket är vad vi känner igen oss i, eller vad vi fruktar? Vad händer om vi undersöker nyanserna? Varför har vi så svårt att se och acceptera en persons handlingar, känslor, tankar; det som är grunden till hans poesi?

Vi kommer också fokusera mycket på det talade ordet i förhållande till det skrivna. Att testa sig fram, att hitta vad man kanske inte visste fanns. Styrkan i det sagda.  Det oväntade inom oss. Men den personliga aspekten kommer börja med min sanning – berättad utan förbehåll – och vad deltagarna vill och kan säga om sina sanningar, och att finna nya infallsvinklar i Dylans poesi – och i oss själva. Därav namnet; ”You, Me and Dylan Thomas”, fokus kommer ligga på det som är bakom, inom, och vad som finns däri. Skönhet i smuts, lättnad när man finner ett ljus i sin skuld.

Dylan Thomas. Illustration: Håkan Eklund
Dylan Thomas. Illustration: Håkan Eklund

Hur kom det sig att just du leder retreatet?

Ödet, sade Lance när jag frågade om hjälp med vad jag skulle svara. Lance äger Hill House där retreatet tar plats och erbjöd mig att göra det där, vi och deltagarna kommer bo där tillsammans, spendera så gott som all vaken tid tillsammans och vi kommer samarbeta, men  jag är… guide. Guide mer