Meny Stäng

Krispiga kaskader: vinnaren i Holavedsgymnasiet, Hilda Gustafsson: ”Min dikt handlar hur vi vill uppfatta oss själva som medmänniskor”

Vinnaren i Holavedsgymnasiets tävling Hilda Gustafsson. Foto: Privat.
Vinnaren i Holavedsgymnasiets tävling Hilda Gustafsson. Foto: Privat.

Hur kom det sig att du skrev vinnardikten, vad ligger bakom dina tankar i den?
När jag hörde att temat skulle vara medmänsklighet så tänkte jag direkt på den aktuella flyktingkrisen där människor är i akut behov av hjälp, samtidigt som rasism och likgiltighet sprids i vårt land. Min dikt handlar därför om att börja fundera på hur vi vill uppfatta oss själva som medmänniskor samt att sluta blunda för verkligheten.

Skriver du ofta dikter?
Jag skrev ofta dikter och sånger på dagis, eftersom jag gillade att rimma, men det blir inte lika mycket skrivande nu för tiden.

Vilka teman tycker du om att skriva poesi om?
Jag skriver faktiskt helst lite dystra dikter eftersom jag tycker att poesi är utmärkt att använda när man vill förmedla starka känslor och även för att få läsaren att fundera på problem i samhället.

Läser du dikter, i så fall, vilka tycker du om?
Jag kan inte påstå att jag ofta läser poesi, men bland de dikter som jag läst i skolan föredrar jag de som väcker debatt och ger inblick i ett nytt tankesätt.

Vad tänker du i allmänhet om poesi?
I allmänhet gillar jag poesi eftersom dikter är öppna för tolkningar, där inga tolkningar är felaktiga. Dikter kan därför användas för att väcka känslor och se på saker från ett annat perspektiv, vilket jag anser att vi oftare borde testa att göra.

Vinnardikten

Utan hjärtan 

Utsträckt hand, hopp om livet
Söker empati
Saknar det vi tar för givet
Men utan ett hjärta går vi lugnt förbi

Rop om hjälp, tysta skrik
Borde något göra
Världen är gjord för den som är rik
Men utan ett hjärta är det svårt att höra

Trötta kroppar, flytt från brand
Kallas ändå lata
Söker väg i främmande land
Men utan ett hjärta är det lättast att hata

Fortsätt blunda, glöm misär
Utan samvetskval
Vad har vi gjort, hur blev det såhär?
För utan ett hjärta är vi bara ett skal