Meny Stäng

Dahlberg, Thomas

Thomas Dahlberg
Thomas Dahlberg

Tomas Dahlberg (1959) är samhällsarbetare och projektledare. Debuterade 1996 med Lexi con cora. År 2000 utkom samlingen Fiskafänge. Bägge på Lyrik för allas förlag. Även publicerad i tidskrifterna Lyrik för alla och Horisont.


Ett slags blått

Dikter från ett otal kvällar med Miles Davis Kind of Blue i stereon

 

Än sen

Lyfter ur det lätta anslaget. Myller av tankar växer – försjunker

Flykt upp ur tidens grepp till annan verklighet – än sen

Da-da, da-da. Sjunger   sjunger lovsång, inte blues

Försvinner sakta i rymd – än sen

Jag är aldrig sen aldrig i tid – än sen

Faller fritt som skapelsen. Himlen lämnar sitt fäste

Vi har inte längre några andra

val än att lita på våra egna vingar – än sen

 

 

Fripassageraren

Smiter in, hänger sig fast, klänger fast, lever på lån

Åker fritt genom skalorna

Reser med tonerna från din själ

Lånar      lånar lämnar aldrig tillbaka

Vrider till skuld och vänder blad innan du ser

Visslar liksom lätt när han går

 

 

Blågrönt

Den melankoliska

den vemodigaste färgen

Jag som jag känner mig

Vill inte gå inte gå än – tryggare kan jag inte vara

Min trädgård av stillhet

Den modalitet det lugnaste

Som jag som känner mig
Tänk inte mer på dagen

När skymningen har fallit

 

 

Bara blå

Upprepa   upprepa i sjunkande skala

Tillbaka till min tonika och flyg därifrån

Ut nu upp nu uppppp tipp-tipp-tipp-tipp

Jag tänker på cirklar som rör sig i himlen

Skjutna ur min kanon som jag laddat med saknad

Tystnar kan inget annat eftersom dagen rämnat

Lämnat rester av dig i mina rum

Cirklar ned mot jorden blånad av tomhet

Men rytmen är oåterkallelig

 

 

Flamencoskisser

Som ett ritat mönster på golvet

Av steg i rörelse ett i taget

Skisser av liv på försök

Du och jag eller vem då

Som tillsammans rör sig stilla i kärlek

I dans fast utan koreografi

Bara sakta i omfamning – älskar älskar – schsss (var tyst!)

Växlar mellan det vi vill och det vi kan – kärlek

Stavas som det låter
låter som det sker

Tolka mina fötter
tänk inte på tyngdlagen

 

 

Flamencoskisser (andra tagningen)

Andra gången är enklare fast mycket svårare

Kan i tanke men i hjärtat

trevar stegen denna gång

Jag vet hur man gör ritar mönster ritar riter

Vad kommer sedan kommer vi att leva

Koreografen försöker regisera upprepa

Omöjligt tonerna kommer inte ur samma tid

Något senare vill kanske inte riktigt samma

Helst bara känsla – kärlek

Stavas som det låter
vill låta det ske

Tolka mina fötter
inte tyngdlagen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

17 − tio =