Meny Stäng

Huss, Jessica

Jessica Huss
Jessica Huss

Jessica Katarina Huss heter jag. Är en klassisk konstnärsjäl från barnsben som både skriver poesi och målar tavlor och älskar allt som har med kultur att göra. Är 33 år och bor i Strängnäs men drömmer om att få flytta. Har gått konstnärlig utbildning på folkhögskola och söker nu in på litteraturvetenskapskurser längre ner i landet i hopp om att få komma in och att i framtiden få arbeta inom den kulturella sektorn. Jag har skrivit poesi och andra texter sedan 16 års ålder och har en dröm om att i framtiden att få ge ut en egen diktsamling på ett eller annat vis.

 

Älskade maskrosbarn.

 

Vi överlever där inga blommor kan växa.

Vi slår rot på platser, som inte är gjorda, för såna som oss.

Fruktan och livserfarenhet är vår ständiga läxa.

Ge oss din uppmärksamhet, för våran rätt, vi tänker slåss.

 

Marken vår är hård och grym.

Vår uppsyn du vill plocka bort och undvika.

Vi förökar oss i mängd och rymd.

Gror för kampen, på andra sidan finns oss jämnlika.

 

Våran skönhet göms i mörker och snö.

Kronbladens färg kallar du gul och ful.

Du trampar oss ned, du förstör.

Vi med våran existens, på jorden, den berör.

 

Vi växte upp, vi blev starka.

På en plats där inga blommor fick växa.

Vi grodde för överlevnad.

Rätten för att få finnas.

Du finner oss än, i mängd och rymd.

För att i vårat universum, blir inget levande någonsin

varken slaget, skrämt eller undanskymt!

 

Amen.

 

 

Deras värld.

 

I deras värld

är friheten något man tar för givet.

Där vardagliga besvär tars ann med en klackspark

snyggt och skrivet.

 

I deras värd

omfamnar sängen deras kroppar, mjuk och go.

Om natten den vaggar dem tryggt och varmt

snabbt till ro.

 

I deras värld

helgas målen i fest och glam.

Där drycker sveps lätt och lent.

Ty, deras hälsa äo god och stark

i både märg och ben.

 

I deras värld

bär ensamheten inget namn.

Där du är du och älskas

utan skuld och skam.

 

I deras värld

köps allt till behövande.

Du får allt det du vill ha

och insikten, den är berörande.

 

I deras värld

kan du resa lätt vart du vill.

Snabbt och smärtfritt.

Du känner dig fri och vild.

 

I deras värld

visas nya kläder i prakt och stolthet.

Ingen bär någon klädnad utav fattighet.

 

I deras värld

Äro dagen en gåva och natten en skatt.

Kanske träffar du den du vill förlova?

I rikedom och i skratt.

 

I deras värld

är ditt liv vackert och meningsfullt.

Du värderas högt och dras aldrig lågt omkull.

 

Denna värld som dom lever i

finns runt om oss alla.

Mitt hjärta bönar och ber:

– snälla ni! Släpp in mig! Ty, livet har mig kallat!

 

Amen.

 

 

 

Ni sanna.

 

Låt dom som är sanna och ljusa, träda i kraft

här i mitt land och i mitt rike.

Falskheten får dom svaga själarna stå för.

 

Låt dom som bär ödmjukheten som en filt runt om sig

bli min mark och mitt vatten.

Undvik dom, vars bittra sinnen förgiftar

både min kropp och själ.

 

Låt dom som i stället sprider sitt ljus och hopp, komma fram

både i min sorg och i mitt mörker.

 

Tillåt dom som vägleder mig dit

visa, vart den sanna vägen leder!

 

Amen.

 

 

En häxas önskan.

 

Ge mig en krigare om natten.

Ge mig en prins i morgondagen ljus.

Ge mig en kejsare av hemmets borg.

Ge mig en man som känner sitt hjärtas sorg.

 

Ge mig en soldat till kärlekens ära.

Ge mig en herre så ung, så vacker och ljuv.

Ge mig en mästare av livets lära.

Ge mig någon som kan lura, trohetens tjuv.

 

Ge mig en man av talan, i skymningens tid.

Ge mig en riddare, döpt, i ärlighetens namn.

Ge mig någon som kan binda trygghetens frid.

Ge mig en konung som äger godhetens namn.

 

Ge mig en poet om dagen.

Ge mig en förförare om natten.

Ge mig en arbetare som sliter.

Ge mig en trollkarl som ingen ondska biter.

 

Denna dyrbara man, är välkommen i en värld av krig.

Han må vara svår att finna. Hon önskar!

Ja, det är så, en häxa, binder sin tid!

 

Amen.

 

 

 Mångudinnan.

 

Mångudinnan äro hon som vaktar min själ.

Med sin månkraft hon sprider lycka

och längtans begär.

Se nattens brud!

Se hennes krona glimma!

Ty, stjärnorna är mitt veka hjärtas tröst.

Hennes månkraft är som vackrast när mörkret

faller och själens längtan är som allra störst.

 

Mångudinnan, du nattens barn.

Söker tröst i mörkret.

Flyr in i morgondagen sken.

Ty, ditt hjärta äro ömt

och din själ så vit och ren.

 

Din sorg kan ingen skåda.

Din sårbarhet och visdom kan alla se.

Ja, Mångudinnan äro hon som vaktar himlen.

Ja, hon äro den vackra som vi alla till henne ber.

 

Amen.

 

 

Du eviga.

 

Du är som ljuset som alltid lyser.

När hela världen har slocknat!

Du är som stjärnan som alltid glittrar genom molnen.

Dom som skuggar livet.

Du är som filten som alltid värmer.

När sorgen vår, känns ända in i själen.

 

Du är som livets vatten som alltid brusar.

I vår märg och våra ben.

Du livnära oss.

Du växer och gror.

Du är vår syster och vår bror.

 

Du kommer med hoppets låga i din hand.

Du skingrar skuggorna genom vatten och land.

Du tröstar ömt och aldrig viker.

Du är den eviga, som för oss människor, aldrig sviker!

 

Amen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fem × 1 =