Meny Stäng

Jansson, Mathias

Mathias Jansson
Mathias Jansson

Mathias Jansson (f. 1972) är idag verksam som konstkritiker och webredaktör. Han har sedan ungdomen skrivit poesi och dramatik i olika former. Hans dramatik och poesi handlar främst om språkets begränsningar och möjligheter. Meta-texter och intertextualitet är några nyckelord i Mathias författarskap. Intresset för skrivprocessen och ifrågasättande och undersökande av författaren och karaktärens roll är något som ständigt återkommer. Det är inte ovanligt att karaktärerna eller berättarjaget tar över texten och skriver sin egen berättelse eller kliver ut ur fiktionens ramar. I texterna pågår en ständig dialog med andra författares verk genom referenser, anspelningar och citat. 

 

 

Annan fara – min andra färd med Aniara

 

I hast lastar vi vår last

packar pappas kappsäck

stuvar allt in i farkostens

trånga lastutrymmen

 

vår flykt är noga förberedd

men beskedet dröjer

startsignalen tvekar

och när den väl kommer

är det redan för sent

 

förtvivlade

desperata

lämnar

vi de andra skeppen

bakom oss

 

 

 

brinnande

oduliga

strandsatta

blir de stående

på den sjunkande planeten

 

i rymdraketfart lämnar

vi alla tårar bakom oss

medan skräcken slungar oss

ut i vansinnets rymd

 

vi färdas stumma

i den stora tystnaden

försjunkna i oss själva

omtumlade

av mardrömmar

försöker vi finna vår kurs

 

men vid Jupiter

dyker hastigt

på kollisionskurs

den svarta monoliten

upp över horisonten

 

vårt skepp

tvingas till tvära kast

vi river upp stora sår

och förlorar

stora delar av vår last

 

skadade

sargade

sätts vår skyddssystem ur spel

 

okända virus

infiltrerar

varje nerv

sprider sig längs märgen

förmörkar själen

 

det verkar som om

vi nu nått

förståndets skarpa kanter

vilsna driver vi omkring

i vansinnets utkanter

 

tiden ligger förskjuten

bland svarta hål

och snurrande spiralgalaxer

 

okända krafter

drar oss

mot primtalspulsen fyr

mot den lockande Vega

 

daisy daisy daaaaissssi

da a a a a s s s iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

 

vi ligger i bana

kring den

förbjudna zonen

i patafysikens atmosfärer

där galenskapens gränser

smälter samman med det

oändliga

okända

 

utanför våra fängelsefönster

skummar havets hjärnvågor

en grå massa

som vaggar våra drömmar

söker med sina tentakler

sig in i nervernas finaste trådar

 

i korridorerna

vandrar hallucioniska syner

dubbelgångare

de avlidnas hologram

svävar

i vita rockar

längs elektrificerade noder

 

rädda

söker vi ensamheten

isoleringens falska trygghet

 

utelämnade

åt vår värsta fiende

sitter vi länge och pratar

med oss själva

 

paranoida iakttar

vi våra spegelbilder

bevakar

söker

i det inre av iris

efter dr Jekyll och mr Hyde

 

apatiska

sitter vi

lyssnande

på minnenas dimbanker

som knackar på fönstret utanför

 

med rödfrusna fingrar

tecknar vi

på glaset

tvångsmässiga ceremonier

cirkelrörelser

mystiska tecken

 

när vi försöker

besvärja

rädslan

hindra den

från att passera

förståndets tröskel

 

dagarna förflyter

åren passerar

rutinerna

växer sig fast

i vår stela kroppar

 

mimans syntetiska droger

dövar våra själars hunger

och lägger som ett dis

längtans drömmar

över våra sinnen

 

tvångsbältade

blir vi liggande

i våra fåtöljer

framför skärmarna

som flimrar

med ljud och bilder

från universums

oändliga stjärnkanaler

 

men så en dag

sprids ett rykte

med hasande steg

genom hörselgångens

korridorer

 

en expedition

har sjunkit

ner i drömmens gråa substanser

 

den ska söka

efter den sjukna staden

försvunnen

sedan urminnes tiden

försvunnen

i drömmarnas gyttjelager

 

lång inne i de förseglade valven

nere i den mörkaste avgrunden

ska man finna

den gyllene sfären

svävande

på rosa moln

en metasfär som ska

besanna våra drömmar

 

det ska vara den eld

som ska leda oss

ur grottans skuggor

 

den strålande stjärnan

som ska leda oss

hem

 

men dagarna går

vi hör inget

från de sökande

havet fortsätter oavbrutet

att rulla tungt

skymningen sänker sig

ständigt över oss

 

minnena eroderas