Meny Stäng

Huss, Jessica

Jessica Huss
Jessica Huss

I min presentation är kanske inte det allra mest intressantaste att få veta om mig att jag heter Jessica, 33 år och är studerande, för det är inte den informationen som utgör kärnan i mitt skrivande men uppgiften är trots allt relevant att dela med sig av till min omvärld. Varför skriver jag? Och vad är det som jag skriver om? Är något som jag skulle gissa på är mer lockande att få veta. Skrivandet har i väldigt många år varit ett slags uttrycksmedel- ett behov som är starkare än någon annat i bland och att genom att sätta ord på något gör man den eller det synligt genom att man inför sig själv erkänner dens existens: en blomma och dess alla kronblad kan bli en metafor för livets alla olika val vi tvingas ta. Jag skriver oftast om det som finns mellan himmel och jord, det existentiella: de stora frågorna, oftast i en andlig variant eller i en psykoanalytisk anda med det händer också att jag ibland bryter av med en avstickare bara för att piffa upp och ta det stora med en klackspark: om ens bara för en dag.

 

Fjärilslängtan.

Du kristallklara längtan, du bitterljuva månstråle.
Din fjärils vingars helighet.
Jag ska ej fördöma din hunger och nyfikenhet.
Livets frukter måste upptäckas för att ätas.
De förgås av dem som nekar och deras tro måste då rätas.

Du frostbitna människoros, du gudomliga människomö.
Ditt arma hjärta klappar vilt.
Din vilja är stark, ditt blod är varmt.
Jag ska ej förhindra dig att känna.
Det stora som det är-
En rädsla att våga lämna!

 

Drick mitt moln.

Drick mitt moln, av himlen klart.
Se det späda och ljusa-
växa fort, av en förunderlig fart.

Ge inte upp.
Gå inte mig snabbt förbi.
Skynda mot målet mitt långsamt.
Smidigt, drömskt och fortsatt, hederligt fri.

 

Nyckel till frihet.

I hela mitt liv har jag sökt efter den nyckeln till det hänglås som jag föddes med.
Förlorad för alltid trodde jag.
Förgäves letade jag ändå.
Att jag bar den kring min egen hals, vill jag inte förstå.
Förblindad av rädsla kunde jag den inte se.

I spegelbilden möttes jag varje dag av svaret.
Den viskade en sanning som jag inte ville höra:
”Bryt dig fri, ta dig loss, du måste våga ta mig i din hand
jag hänger kring din hals”!

Gör det nu och jag ska berätta för dig vad jag kan:
Trotsa din rädsla, jag ger dig min kraft.
Jag är den du föddes med, den bästa vän du någonsin haft.
Jag kan