Meny Stäng

Keijser, Lena

Lena Keijser. Foto: Rex Keijser Addo
Lena Keijser. Foto: Rex Keijser Addo

Presentation

mitt namn är
Lena Keijser

jag skriver under eller med namnet själsöga
ett namn jag upplever mig starkt hemma i

vem är jag

vi kan säga så här
min saga är att
jag befinner mig i ständiga strömmar
av bilder i skrift samt måleri

det är min glädje i de stunder bilderna rör vid ögon

(och jag vet)

snövandrare
skrider

böljande mantlar

skogen är
bädden jag vilar
i

trädfolken vakar i eldblad

vinden sluter mina ögon

dina ögon
kysser mina händer

du lutar dig ömt fram
stryker lätt undan mitt hår
kysser mig i nacken

och jag vet

att du finns i intet

du vilken aldrig ens snuddat vid mig

 

 

(skall)

skall du orka

resa
dig
ur den dova
molnklon

se

jag lägger sammetsmantel
runt dina frusna axlar
skall du
resa
jag dyker
in i stammens ådror

däri andas
ljus samt värme
kom

följ mig

till landet

är

 

(skuldermoln)

molnet på
min vänstra skuldra
är en droppe
älskade
se

dess
öppnande
det flyger
en fjärilsdroppe lätt

in i
vinden
kyss
mina klara
ögon

 

(det vita trädet)

det växer ett träd
med vita blad

dina ögon
är
källan

vilken vattnar

trädets

rötter

 

(ofta)

ofta
sitter
hon

numer
studerandes
fötternas
händernas
ansiktets

linjer
djupa
snuddande
hon följer
linjernas
vägar

det är ej så
att hon sörjer dem

hon har
sörjt
för
dem
hon sörjer för
de ofödda

 

(skalbagge)

skalbagge
i min hand
hör sången i
vinden
lyft dina vingar
vackra

in
i

rosendalens rena

stämma
så fjärran från
ostämda

 

(höstglödsasken)

hon vänder ansiktet in i höstglödsasken

 

 

du skimrande stråke
denna höst rör du vid ett hjärta
bortom skymningssolen

 
skymningen fäller blad ned över henne
en ogenomtränglig ogenomskinlig mantel

 

 

du skimrande stråke
denna höst rör du vid ett hjärta
bortom skymningssolen

 
hon vänder ansiktet in i höstglödsasken

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tjugo − åtta =