Meny Stäng

Falltorp, Tina

Tina Falltorp
Tina Falltorp

Jag är 37 år och kommer ursprungligen från Tranås men bor och arbetar numera i Jönköping.

Haikudiktens form tilltalade mig eftersom jag gillar när få ord säger mycket.
Under lång tid trodde jag att passionen för det skrivna ordet var kvävd, för
alltid utplånad under tiden och livets obarmhärtiga hand.

Men sedan något år tillbaka brinner återigen passionen som en otämjd
fladdrande låga jag försöker behärska.

För likväl som den värmer och ger mig liv kan den förtära mig och förvandla
min själ till aska på nolltid.

 

Morgondaggen ser
nakna tår i det gröna
gräset – en sommar.
En saknad mormor.
Livet försvunnit ur tid.
Doften dröjer kvar.
Sippan i skogen
hälsar ensam vandrare.
Du är ej vilse.
Busken spricker ut.
Små vita pärlor smyckar
naken gren – en vår.
Månens silverljus
pudrar grantopparna. I
en tyst och mörk natt.

Ännu är dagen.
En bro till natt är skymning.
Mörkret faller på.
En vän är borta.
Ekar i hjärtats tomrum
ett osagt farväl.
Barndomen höljd i
dimma. En doft, blommande
hägg, ett klätterträd.
Vinden viskar i
löven. Om det vet ingen.
Trädets hemlighet.
Förnöjsamhet. Att
från strävan vila. I allt
njuta en smula.
Ugglan i skogen.
Samlar vishet. Allena.
Ej efterfrågad.
Ryms ej i handen
dagen, livet, skönheten.
Skört likt spindelväv.
Från liv till liv, där
dimman ligger tät, vid vägs
ände finns en bro.
Ensamhetens hav.
På djupet ekar orden.
Ytan krusar sig.
Skuggan smeker min
sida. Sorglös. Utan ord.
En dans i solen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fyra × 1 =