Meny Stäng

Iselid, Lars

Lars Iselid. Foto:Stina Iselid
Lars Iselid. Foto: Stina Iselid

Född studenrevoltåret 1968. Bibliotekarie. Inspireras mest av familjelivet, fotbollen och svenskspråkiga poeter som Bruno K. Öijer, Kristina Lugn, Sonja Åkesson, Maria Wine, Gösta Ågren, Helmer Grundström, Marie Lundquist. Tidigare publicerad i olika antologier och spridda publikationer som Vårdfacket, Internationalen, Proletären, Provins, Yelah. Har även utgivit fackböcker och en diktsamling: Övning i mänsklighet, 2006. Bosatt uppe i norr.


SYRIEN BLÖDER

2013.04.01
 
Syrien blöder
och här ligger jag och duger
med lugna puckars mosebok.
Bob, min son vet att Syrien blöder!
Min sons klasskompis har känningar i Aleppo.
Vet hon att Aleppo blöder?
Vad göra, Jonas Hassen?
Skriva om förlorade visselpipor?
Eller att Syrien blöder?
Okej, Jonas! 
Först gör vi jobbet.
Vi skriver om visselpipor.
Sen kan vi väl skriva att Syrien blöder?
Räcker det? 
Två ord.
Vad gjorde Sonnevi?
Han skrev om vad han såg på TV.
Mina tonårsbarn ser inte nyheter på TV.
Inte ens reflexmässigt
som vi gjorde
när vi valde mellan Rapport
och en västtysk dokumentär
om miljöförstöring 
     i Ruhr-området.
De ser inte att Syrien blöder.
Min son ser att Syrien blöder.
Han ser Lilla Aktuellt.
Tonårsaktuellt finns inte.
Inte ens Språka på serbokroatiska
längre.
Bob, jag har vuxit mig ut ur
den diktatur som du menar
är jag själv.
Bob, när ska Syrien växa sig ut ur
den diktatur som kallas,
som kallas
    utplåning?
Vietnam blev bombat.
Napalmbombat.
Sonnevi skrev om det.
Om napalm.
Eller ordagrant:
“Ingen 
bränner oss med napalm
för en feodal frihets skull”.
Jag var för liten för
Palmes ord.
Jag har sett det i efterhand.
Om våldet som triumferar:
“Nu fogas ett nytt namn till raden: Hanoi, julen 1972”.
Jag har sparat ett nummer av Läderlappen från 1972.
Flickan med napalm.
Jag glömmer ändå inte flickan med napalm.
Som sprang,
bokstavligen,
    för brinnande livet.
Ansiktsuttrycket på bilden.
Påminner mig om Skriet.
Den nakna kroppen.
De avslitna 
    kläderna.
Flickan med napalm
överlevde.
Nixon betvivlade bildens äkthet.
Var filmen ett välregisserat skådespel?
DFFG bespottade Sveriges feghet:
"Palme och Geijer,
Nixons lakejer!"