Meny Stäng

Klara Norling

Illustration: Åsa Palmborg.
Illustration: Åsa Palmborg.

Jag vet inte om jag tycker om att skriva.

Jag tycker inte illa om det. Jag tycker inte om det. Det bara är och har alltid varit. Folk har i samband med det uttalandet ofta frågat om jag tycker att jag är dålig på att skriva och jag säger sanningen: Jag tycker jag är bra på att skriva. Falsk blygsamhet är inte något jag orkar med. Ekvationen går inte ihop, föga förvånande. Jag vet bara inte om jag tycker om att skriva. Jag vet inte om det spelar roll.

Diktjaget är så gott som ständigt frånvarande i det jag skriver, men vad jag verkligen vill är att jaget skall vara du. Jag vill ge dig något, vill säga:

Det handlar om dig och det är för dig jag skriver.

Men det handlar om mig och jag skriver, det är. Liksom att jag överhuvudtaget finns; är. Det är samma sak.

Publikationer och förekomster: En post-pubertal e-bok: Man kan inget veta om sedan. (Pupill förlag). sovstaden.se, eremonaut.se, tidningenkulturen.se, ichiifritzthekiller.wordpress.com etcetera. Sysselsättning: filmskribent på kulturbloggen.com, skriver om film på cinematomeow.wordpress.com också, när det faller mig in.

Lokalisera mig kan man göra i Uppsalatrakten där jag residerar med fästman och två katter.

 

(tre dagar med:)

jag tror inte jag hade följt med dig även om jag velat
jag ljög angående de praktiska orsakerna
du berättade om din vita häst som hette Natasja
hur fin och snäll hon var
men jag kunde inte sluta tänka
på att den ryska landsbygden skrämde mig
åtminstone så som jag föreställde mig den;
grå
med spår av död

din hud gnistrade när solen speglade sig i ån
den dagen du lämnade landet
och du sade åt mig att jag inte fick berätta något för någon

nu bryter jag mitt löfte
men kanske är du ändå redan död

 

 

(lament/hemkomst:)

faller mot marken ned i regnet
här ligger du under jorden, tänker jag
jag frågar mig vart det som aldrig fanns tog vägen
eller kanske; i vilken säng sover du nu, Julian
nej. det är bara hästarna under droppande moln
som, ännu, drömmer om dig, frustande över tysta land
visste d