Meny Stäng

Johan Jönson

född 1966, uppvuxen i Sundsvall men bosatt i Stockholm. Har varit nominerad både till Nordiska rådets litteraturpris och Augustpriset. Publicerade i år diktsamlingen Mot, vidare, mot på Bonniers.


 

Besök med sten

 

 

På besök

i Bergslagsbyn, igen,

och igen; för att erfara

ett undflyende förflutet

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiGår omkring

i det nedlagda gruvområdet,

i ruiner från en förlorad framtid,

ännu en    Mot berlinergrå himmel

reser sig den cementgråa laven

som en tom, ihålig monolitkuliss     Vinden

genom utslagna fönster och trasiga, hängande portar

gör en evigt dov flöjt

av tid     Inuti laven

ett stort mörkt schakt,

som ett gap, ett svalg     Jag släpper ner

en kalkgråmelerad, liten, fossilt asteriskräfflad sten

(en begravningsjudisk / Mandelstamsten,

i  föreslår den skugglösa reptilhjärnan)

Den slutar aldrig att falla:

 

 

Elden stiger

 

 

Jorden lånar

 

 

Snön svävar

 

 

Trätorna fortsätter

 

            *

 

finns ingen sanning, bara varseblivning, percept-
ion, som det heter hos Flaubert (med en omisskänn-
lig ton av just 
s a n n i n g)

 

*

 

Den transparenta bilden

av behärskad världslighet

övergår   som med

   en inverterad farkost

i en ljuskondensation

till den svarta punktens

intensitet och energi

         J a g  s e r

dikten återvända

till bläckets

utopiska  n o l l

 

*

 

skyar   och skyar

av omkringdrivande regn

i ett utbrett landskap

av glömska och kreatur

 

            *

 

vaginans, anus och munnens

oemotståndliga repetition

av sväljandets kastration

 

            *

 

bokens dvala

                drömmer läsaren

 

            *

 

Dikten koagulerar

till koncentration

av kommande förlust

 

Jag ger och ger

av mitt sjuka blod

för att smitta andra

göra de akut dödliga

 

att självskära sig till

”det osägbaras tider”

pilla bort sårskorpor pilla pilla

 

Att låtas låtas    dö

 

            *

 

stoftskapta stoff

som tungans

tysta fjällningar

 

avskrapade från ert

försvunna alfabete

 

            *

 

det varaktiga ansiktet

sjunker i skogstjärnen

upplyst av sin egna

dödsmasks solgulbeigea ljus

 

            *

 

Poesibokens

 

Mnemooundgängliga

 

Intetformer

 

Hemsöker

 

Dödsadministrationen

 

            *

 

kapitalismens    kataleptiska    tro

 

det goda (som i regel bara är det liberalist-
iskt självgoda) och önskvärda gör ingen skill-
nad

 

det är viktigt att hata sig själv och det egna

 

            *

 

Jag drömmer om

Harry Martinsons dikter

om tuvor och gräs   att

 

det växte upp

genom min kropp

 

och att min kropp så

hamnade under markytan

som en form av gödsling

 

täckt av

diktens gräs och tuvor

vajande i läsarvinden

 

            *

 

Kropp som       som lönearbetar

 

 

Öron som        som slickar

 

 

Hud som         som lyssnar

 

 

Ögon som       som skriver

 

 

Tunga som      som luktar

 

 

Kropp som      som lönearbetar

 

            *

 

Jag vaknar     tidigt,

innan sömnen

givit någon vila    Erfar omedelbart skillnaden

i tyngd    Drömmens svävande

i viktlösa teckenmoln     mot

vakenhetens trögflytande

kropp av tung, radikalt beroende befintlighet

och svaghetens oåtkomligt

tickande skador    Som vore

 

sängen en obduktionsbänk

klädd i sagans lakan

 

 

När jag kommer ut

från lavens inre tomhet

är det grå skymning   Jag stannar

till, tittar upp

mot den ändlösa himlen

utan erfarbara dimensioner    Stjärnorna

börjar framkallas

av det väldiga, gudlösa mörkret    Vi är

 

Kosmiskt damm

 

Från okänd galax

 

Från okänt håll

 

Utan riktning

 

: Jag andas   Jag känner att

andning pågår,

tänker jag,

märker jag   Jag tar upp anteckningsboken

och ristar för domnad hand in

ett fossilt mönster

av hieroglyfiska bokstäver:

 

En nattfjäril

i alla färgers prakt

sitter i ögonvrån

på det okända djuret  Dricker

dess omöjliga och

lönlösa tårar

 

Så som kannibaler livnär sig

på språkets besegrade kött

 

Och som vi döda lever

av odödas sorg

och minne     Som av vind

 

i vind      i vind

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

16 − 3 =