Meny Stäng

Pia Maria Strömberg

Med er hjälp föder jag mitt barn

 

1.

Med er hjälp föder jag mitt barn
Tusen strupars skrik av smärta blir mitt
Uråldrig kvinnokraft, häxkraft fyller mitt blod

Ni andas och lider med mig
Århundraden och solsystem far förbi,
flimrande fartblinda genom Kaos

Jag känner er styrka
och min
Tiden existerar inte mer
och jag skymtar Urmoderns leende ansikte
när hon välkomnar ett nytt barn

2.

Vågorna viskade
om livet och döden
Vattnet vredgades
över människans dumhet
Vinden varslade
om Poseidons hämnd

3.

Du har mött ditt fula, farliga jag
och bekantskapen fyller dig med fasa

Detta motbjudande monster
är också du

Du tittar in i hennes glödgade ögon
och skakar av skam

Bilden av den milda modern
ligger likt en krossad ikon vid dina trötta fötter

Du böjer dig ner,
plockar upp ett par skärvor
och försöker pussla ihop dem
med de mörkaste bitarna av dig själv