Två dikter av Jöran Linder

en gång simmade jag i ett stenbrott
under den fjärran himlarymden
beväpnad endast med självtvivel

jag hade tröttnat på att lyssna
på dagens ljud
och försökte leva bara på natten

min själ var hemlig som en fågel
flyende till naturens innersta
men min sikt var skymd
av allt som kommer hända oss

 

 

 

jag ägde
gyllene äpplen

juveler i händerna
befrielse

från all smärta

liksom dagen endast kan
uppstå ur natten

bland dimmorna i de
vilda skogarna