Meny Stäng

Ett försök till dialog

Av De blinda älskarna

 

Dom blinda älskarna som en aldrig avslutad
brevväxling. Som ett tvehövdat lyrikdjur i erotisk
vardande. Ständigt prövande. Ständigt omfamnande
det fulvackra, det som bultar i bakhjärtat av svulstighet,
av konstgjorda nödrop till den älskade. Ett utrops
tecken av ohejdad spontanitet, som växer ur den
andras ord.

*

Projektet Dom blinda älskarna började som ett
skämt, tror jag. Eller som ett ögonblick av uppblossad
hybris med några toner lekfullhet, några toner allvar,
och en stor lust att ge efter för det yviga. Hur kan poesi
bli om en låter bli att stanna upp så mycket? Om en
inte stryker hjärta och smärta, om en låter allitteration
och assonans flöda fritt och om en dessutom gör det
tillsammans med någon annan?


Läs hela essän i tryckta Populär Poesi nummer 36 genom att bli prenumerera: Medlemskap