Meny Stäng

The Story of Suzanne

Av Yrsa Keysendal

Suzanne Verdal

Jag är uppvuxen med historien om Suzanne. Alltid har
hon funnits där. Fredagseftermiddagar om våren när alla
fönster stod på vid gavel, mamma med dammsugaren
som en plog framför sig. Och Leonard Cohens röst
som tryckte sig mot vardagsrummets väggar. Jag satt
lutad mot ryggstödet i soffan och iakttog henne när
hon sjöng med i berättelsen om tea and oranges that
come all the way from China.

Cohen är en livslång kärlek för min mamma. Vi ser
honom i Globen. Det är 2010 och jag har klippt av
mig halva håret. En skarp linje som rundar nacken.
Jag sneglar på henne i stolen bredvid mig. Hennes
svarta hår är uppsatt med en klämma där bak. Jag
böjer mig över och viskar ”tänker du på honom du är
tillsammans med, nu när du lyssnar?”. Hon svarar
”Nej, vet du, jag tänker på kärlekar jag haft genom
livet. Allt jag känt för olika människor i olika perioder.
Kanske speciellt den första stora kärleken, den tänker
jag på. Och när jag senare var bottenlöst sorgsen
över den, då sökte jag tröst i Leonard Cohen.”


Läs hela texten i tryckta Popoulär Poesi nummer 36 genom att bli prenumerera: Medlemskap