Meny Stäng

Vakna skogssjö, slå upp ditt ögonlock: Ingivelser om Maria Wine och Artur Lundkvist

Av Peter Nyberg

Arthur Lundqvist och Maria Wine 1947 (2 och 3 från vänster) Foto: Bonniersförlagens arkiv
Arthur Lundqvist och Maria Wine 1947 (2 och 3 från vänster) Foto: Bonniersförlagens arkiv

Ögonen är öppna och hon håller hans hand och pratsjunger långsamt med sin melodiösa röst: Rörvig Rörvig by ved fjorden dejligste plet i Norden kantet med kli tog kanser med lyngheder Rörvig Rörvig aldrig jeg nogensinde glömmer det skönde minde fra Rörvig strand. Respiratorn andas åt honom, blir summan av hans kroppsliga funktioner. Genom sonden föda. Ögonen öppna. Och handen är ännu varm.

De träffas på ett tåg. Karla Petersen är 24 år och för första gången ensam på en tio dagar lång semester i Rörvig. Hon vet att hon måste gå av tåget och byta till färjan men är orolig för att missa stationen. Så hon ser sig om efter någon att fråga i kupén. Vid dörren sitter tre damer, de pratar ivrigt med varandra och hon vågar inte närma sig. Men ett par säten bort finns en helt ung man. Han har brunt vågigt hår, det är något med ögonen, de ser ut som om han vore någon annanstans samtidigt som han iakttar landskapet utanför kupéfönstret. Jo, hon vågar fråga honom, så hon går fram och ursäktar sig. Först tror hon att han har ett talfel, det blir grumligt, sedan förstår hon att han är svensk. Men han vet och pekar ut riktningen mot färjan från stationen. Hon går tillbaka till sin plats. Ser på honom.

Deras första möte, ändå är allt i deras förhållande etablerat. Det ska med tiden bara expandera i omfattning.

Läs hela texten i Fem år i poesins tjänst – Populär Poesis jubileumsbok. Du köper den här: Kiosk

På bykrogen i Rörvig är hon helt utelämnad till sig själv. Hon förstår inte semester