Meny Stäng

Att lära sig skratta: Carl Michael Bellman och förståelsen av gångna tiders humor

Av Tim Berndtsson

Teckning av Carl Michael Bellman.
Teckning av Carl Michael Bellman.

Jag minns hur jag som barn satt tillsammans med släktingar i äldre generationer och på ett flimrigt VHS-band såg sketchen Skattkammarön. Ni vet kanske: Margareta Krook, Gunver Bergkvist, Lars Ekborg och Åke Grönberg spelar två par som sitter och spelar sällskapsspel. Under scenen blir alla mer och mer osams och allting blir knasigt på grund av att de inte kan komma överens om regler, vilket i sin tur föder andra gräl.

Anledningen till att bandet stoppats in i videospelaren var att någon ur minnet dragit fram frasen ”Vem fan är Nisse Hult?” och flera av familjens äldre hade börjat skratta, varefter sketchen episodiskt återberättats och skratten spridit sig. När jag frågat varför, fick jag förklarat för mig att det kom från ett väldigt roligt tv-program från förr. ”Så roliga program görs inte längre.” När jag satt framför teven var förväntningarna således högt uppställda.

Då sketchen var slut fattade jag ingenting. Skulle det där vara roli