Meny Stäng

Warren Zevon: En ytterligheternas man

Av: Adam Lundvall

Warren Zevon 1976. Foto: Klaus Hiltscher. CC
Warren Zevon 1976. Foto: Klaus Hiltscher. CC

Att leva ett utsvävande liv hör till den klassiska bilden av en rockstjärna. De flesta rockstjärnor har haft en period i sitt liv då de har festat vilt och experimenterat med diverse droger. Somliga har till och med gjort det hela sina liv och dött i förtid. Kanske är frestelsen för stor när den väl uppenbarar sig? Kanske växer man per automatik in i rollen, i takt med att man vinner erkännande som artist? Kanske är det bara ett ofrånkomligt grundelement i rockmusik? Det finns nog även någonting i detta liv som tilltalar oss och väcker beundran. Någonting i den galna, men briljanta missbrukande rockstjärnan väcker beundran.

Warren Zevon är en musiker som har levt det klassiska rockstjärnelivet. Man skulle kunna kalla honom en ytterlighetens man, på grund av hans vilda leverne och extraordinära personlighet. Han hade under större delen av sitt liv problem med alkohol och andra droger. Han har sagt att han ”got to be Jim Morrison a lot longer than he did.” I jämförelse med Morrison är han dock oförtjänt okänd.

Zevon föddes 1947 och avled 2003, 56 år gammal. Han hade fobi för läkare och brukade gå till sin tandläkare, som han var god vän med, när han behövde hjälp med hälsan. Efter att under en längre tid upplevt svårigheter med att andas, besökte han vännen. Tandläkaren rådde honom att besöka en riktig läkare. Det visade sig att han hade drabbats av en illavarslande form av lungcancer. Han levde längre än läkarna förutspått på sin egen medicinkur bestående av scotch och gräs. Musiken fortsatte han med ända in i det sista och hann precis spela in sin sista platta, innan han gick bort. Till e