Meny Stäng

Ann och Samuel Charters: liv i litteratur och musik

Av Magnus Grehn

Ann Charters. Foto: Magnus Grehn.
Ann Charters. Foto: Magnus Grehn.

Ur intervjun med Ann Charters.

Hur kom Sam i kontakt med svensk folkmusik? Och hur var responsen på hans bok Spelmännen?

Sam hörde svensk folkmusik för första gången på ett arkiv på universitetet i Berkeley. När vi flyttade till Sverige och Dalarna kom han i kontakt med musiken och olika spelmän. Sam var producent för Sonet och producerade Skäggmanslaget och en samlingsskiva med svensk folkmusik. Han hade stor nytta av de svenska arkiven, som han tyckte var fantastiska. Han skrev boken som ett engångsprojekt utan att ha några ambitioner att bli en auktoritet på området.

Hur träffades du och Samuel?

Vi möttes på Berkeley där Sam börjadestudera året innan mig. Han hade gift sig innan han blev inkallad till armén och kriget i Korea och hans äktenskap var på väg att ta slut. Båda var intresserade av musik och vi hamnade bredvid varandra i en musikklass 1954, men vi gifte oss först 1959. Min rumskompis tyckte inte om att jag träffade en gift man, så hon ordnade en date med Peter Orlovsky som tog mig med på en fest hos Allen Ginsberg, och senare till Six Gallery. Där hörde jag 1956 för första gången Allen Ginsberg och andra beatpoeter läsa sina dikter (Ginsberg läste ur Howl första gången på  Six Gallery, 1955.) Jag insåg inte först att min date Peter Orlovsky var ihop med Allen Ginsberg, jag var mycket naiv vid den tiden. Peter såg hur bortkommen jag var och eskorterade mig tillbaka till skolan.


Läs hela intervjun med Ann Charters i tryckta Populär Poesi nummer 28-29 genom att bli medlem eller köpa den här: Medlemskap