Meny Stäng

Emily Dickinson – Gång på gång blir skogarna rosa

Av Rolf Zandén
Albert Bonniers Förlag, 148 sidor

Att hon är naturälskare är det första intrycket man får av Emily Dickinson då man läser hennes diktsamling Gång på gång är skogarna rosa. Det är övervägande naturen som hennes diktsamling handlar om. Det är för drygt sextio år sedan som den första översättningen av hennes dikter till svenska kom ut. Översättningen av hennes nyutkomna diktsamling står Ann Jäderlund för. Albert Bonniers Förlag står för utgivningen.

Det är naturen som dominerar i hennes texter, inte bara skogen och ängarna, det är mycket annat som Dickinson ser som natur. Även kärleken har fått sin plats bland Emily Dickinsons dikter. Hon såg nog även den som en del av naturen och naturen utan kärlek, vad vore det? Naturen är ju liv och till livet hör kärleken.

Att skriva en bok var som att sätta ett frö tyckte hon:

Med Höviskheter så klena
En blomma eller en bok
Planteras leendenas frön –
Som blomstrar i mörkret

Det är mycket av tiden som rör hennes diktning, det är förstås naturen, barnet och dygnet bland annat. Symboler för tiden finns där också som till exempel rummet, havet och höjder där man ser de vida vyerna. Hon skriver om dagen emellan, dagen som var innan, dagen som var efter och så natten som måste försvinna.

Det är en levande text hon ger läsaren en text med den lugna själen i naturen. Den lugna stämningen med tystnaden finns där. Hennes natur har något speciellt att ge, den väcker den omedvetnes syn. Att hon har erfarenhet av naturen är uppenbart det finns en tydlighet i hennes beskrivning av naturen. Det känns att hon riktar in sig på att få läsaren att bli medveten om naturen.

Hon påstår att skönhet inte skapas, den är:

Skönhet – skapas inte –
Den är –
Jaga den och den upphör
Jaga den inte
Och den dröjer kvar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

3 × ett =