Meny Stäng

Anna Maris – Skiftningar: Fri haiku

Av Bo Bjelvehammar
Miders förlag, 2013, 94 sidor

 

Vi lever i en värld av repetitioner och upprepningar och i ett liv med en stor grad av förutsägbarhet i förhållande till tidsenheter som dygn och årstider. Det betyder inte att det är fråga om stillhet och enformighet, bara att leva är att vara i ett tillstånd av ständig förändring, det är inte fråga om älgakliv, det sker ofta i små steg, omärkbara, men äkta. Vi lever i nuet, men sneglar ofta bakåt, det förflutna flyttar sig inte, men det rör sig på något sätt som med minnen som blir vagare och nya erfarenheter, som tränger sig på.

Anna Maris följer i sina dikter årstidernas växlingar, hon är uppmärksam och fångar små detaljer, vardagshändelser, som ofta glider förbi och av många inte anses värda att bry sig om. Det är fyndiga treradingar med ett enkelt och rakt språk och med de ord, som omger oss. Det går nog att komma längre i precision och i omsorg om orden, särskilt när de är så få, det får bli i nästa samling dikter, seendet finns och känslan för orden finns.

Och plötsligt känner jag igen mig på väg från äppelträdet;

dimma
i min grå kappficka
ett rött Aroma

Nu visar det sig det bedrägliga, mitt vackra röda äpple var en illusion, på baksidan fanns ett urgröpt, oregelbundet hål, möjligen gjort av en geting eller min vän koltrasten.

Det är mycket vind och väderlekar i dikterna, bäst tycker jag om det där självklara skapandet av en stämningsbild;

enslig grusväg
väntande i höstregnet
en röd brevlåda

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

12 + 7 =