Meny Stäng

Inger Christensen – Alfabet

Av Bo Bjelvehammar
Översättning av Ida Linde och Marie Silkeberg
Modernista, 2014, 73 sidor

Inger Christensen
Inger Christensen

Alfabet kom ut första gången 1981 och räknas, som ett av Inger Christensens mest betydande verk.

Den har översatts två gånger tidigare, 1986 av Jan Östergren och 2000 av Sven Christer Swahn, som under en termin var min lärare i svenska, jag minns särskilt hans kisande ögon, den svarta kavajen i manchester och det trista talet om meningsbyggnad, men det har inte ett dugg med boken att göra. Den nya översättningen förefaller mig trogen originalet och den har en poetisk tyngd och auktoritet.

Inger Christensens Alfabet
Inger Christensens Alfabet

Diktsviten följer två system: det alfabetiska och det matematiska. Det sistnämnda i form av Fibonaccis talföljd, det innebär att varje nytt diktparti innehåller lika många rader som summan av rader hos de närmast två föregående. Talföljden användas både i matematiska sammanhang, om olika fenomen i naturen och i det gyllene snittet.
Italienaren Leonardo Pisana Fibonacci använde på 1200–talet Fibonaccis talföljd för att beskriva reproduktionen hos kaniner (Fibonnacitalen beskrevs redan på 500–talet f. Kr. av den indiske matematikern Pingala).

Alltså, Inger Christensen gör en inventering av världen i bokstavsordning, det börjar i harmoni och stillsamhet med aprikosträd, bergbräken(en ormbunksväxt i stensöteordningen), cikador och cikoria, men det