Meny Stäng

Inger Christensen – Alfabet

Av Bo Bjelvehammar
Översättning av Ida Linde och Marie Silkeberg
Modernista, 2014, 73 sidor

Inger Christensen
Inger Christensen

Alfabet kom ut första gången 1981 och räknas, som ett av Inger Christensens mest betydande verk.

Den har översatts två gånger tidigare, 1986 av Jan Östergren och 2000 av Sven Christer Swahn, som under en termin var min lärare i svenska, jag minns särskilt hans kisande ögon, den svarta kavajen i manchester och det trista talet om meningsbyggnad, men det har inte ett dugg med boken att göra. Den nya översättningen förefaller mig trogen originalet och den har en poetisk tyngd och auktoritet.

Inger Christensens Alfabet
Inger Christensens Alfabet

Diktsviten följer två system: det alfabetiska och det matematiska. Det sistnämnda i form av Fibonaccis talföljd, det innebär att varje nytt diktparti innehåller lika många rader som summan av rader hos de närmast två föregående. Talföljden användas både i matematiska sammanhang, om olika fenomen i naturen och i det gyllene snittet.
Italienaren Leonardo Pisana Fibonacci använde på 1200–talet Fibonaccis talföljd för att beskriva reproduktionen hos kaniner (Fibonnacitalen beskrevs redan på 500–talet f. Kr. av den indiske matematikern Pingala).

Alltså, Inger Christensen gör en inventering av världen i bokstavsordning, det börjar i harmoni och stillsamhet med aprikosträd, bergbräken(en ormbunksväxt i stensöteordningen), cikador och cikoria, men det blir ganska snart både mera sammansatt, motsägelsefullt och svårt att tränga genom. Idyllen förbyts till dystopi;

duvorna finns;
drömmarna och dockorna
dråparna finns; duvorna, duvorna;
dis, dioxin och dagarna; dagarna
finns; dagarna döden; och dikterna
finns; dikterna, dagarna, döden

Några ord känns tidsbundna, men ofta är det en poetisk gestaltning och ett tilltal, som bär ständig aktualitet. Inger Christensens reflekterande och inlyssnande av glädje, hot och faror, känns så nära, hon övertygar oss genom upprepningar och skapar en oemotståndlig rytmik, även om idyllen under läsandets gång fjärmar sig från den inledande strofen:

aprikosträden finns, aprikosträden finns

Det är en poesi, som föds, utvecklas och mognar i naturen, till den finns det ständiga associationer och djuplodande funderingar. Kvar stannar en estetik och en skönhet som är sällsam. Hos växter, fåglar och träd, som ger oss färger, former och ljud, som vi bara ska anamma och ta till våra hjärtan. Det går nästan att följa med på allt, ishav och istid känner vi alla till, men när hon skriver om isfåglar, blir jag fundersam. Finns det sådana? Jag har hört ordet en gång tidigare av vår store poet Lennart Sjögren. Det visar sig efter viss efterforskning att isfåglar finns och är ett annat namn för kungsfiskare.

istiderna finns, istiderna finns,
ishavets is och isfågelns is;
cikadorna finns; cikoria, krom

Inger Christensen visar på ett landskap, som är värt att värna och vara rädd om, som en motvikt till en värld i destruktion och upplösning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

1 × ett =