Meny Stäng

Niclas Nilsson – Mene tekel

Av Jimmie Svensson
Wahlström & Widstrand, 2015, 79 sidor

Niclas Nilsson. Foto: Sara Mac Key.
Niclas Nilsson. Foto: Sara Mac Key.
Niclas Nilssons Mene tekel
Niclas Nilssons Mene tekel

Niclas Nilssons tredje diktsamling Mene tekel låter sig utan vidare fösas till samtidspoesins mittfåra. Den kommer således knappast att bli någon storsäljare eller rubba den avantgardistiska självförståelsen hos dem som går i samma mittfåra. Står man vid sidan om rullar det alltså på i välbekanta hjulspår: fragmentarisering, dekonstruktivistiskt präglad språkfilosofisk reflektion, ansatser till egensinnig grafisk formgivning. Kanske är det rent av något mer högtravande och humorbefriat än vanligt – men ett sådant påstående måste genast förses med brasklapp. Mene tekel är nämligen en bok som fäster uppmärksamheten på varje läsares tolkningsreflexer eller kodknäckarimpulser – och då kanske särskilt recensentens, som har oturen att tvingas verbalisera sina. Genom läsningen inser jag att varje omdöme om boken också är en dom över min egen läsning.

Tolkningsproblema