Meny Stäng

Siddharta Sebastian Larsson – På väg: poesi, polemik, prosaik, prosodi, poessä, poetik

Siddharta Sebastian Larsson, som tidigare publicerat Buddha i Las Vegas (2011) och 2014 kom med Göteborg är alltid någon annanstans har använt Jack Kerouacs On the Road som kontemplativ bas för sin diktbok På väg – poesi, polemik, prosaik, prosodi, poessä, poetik. Dikterna är genom hela boken ytterst omväxlande och till en början blir jag djupt fascinerad av formens fantasirikedom.

Av Peter Nyberg
Miders Förlag, 2013, 132 sidor

Sebastian Siddharta Larsson. Foto: Miders Privat
Sebastian Siddharta Larsson. Foto: Miders Privat

Beatnikarna eller The Beat Generation var en grupp författare som framför allt verkade under 50- och 60-talet i USA. De bestod bland andra av Jack Keroauc, Allen Ginsberg och Neal Cassady. Efter hand mytologiserades författarna och deras vurm för droger och zenbuddhism, deras resande från kust till kust, deras unga flickor.

En viktig orsak till deras framgång var att de bröt mot sociala normer och förespråkade frihet som ett nära nog anarkistiskt levnadssätt, något som i alla tider lockat människor. Särskilt viktig och särskilt effektiv är den här typen av rörelser i samhällen där normerna strypt människans möjligheter till sexuell och personlig utlevelse. Plötsligt visar någon att frihet finns. Utan tvekan är rörelsens inflytande på vår tids kultur massiv. Dock inte oproblematisk med tanke på att samhället idag är betydligt öppnare och därmed inte lika lättprovocerat.

Sebastian Siddharta Larssons På väg
Sebastian Siddharta Larssons På väg

Siddharta Sebastian Larsson, som tidigare publicerat Buddha i Las Vegas (2011) och 2014 kom med Göteborg är alltid någon annanstans har använt Jack Kerouacs On the Road som kontemplativ bas för sin diktbok På väg – poesi, polemik, prosaik, prosodi, poessä, poetik. Dikterna är genom hela boken ytterst omväxlande och till en början blir jag djupt fascinerad av formens fantasirikedom. Vart och vartannat uppslag innehåller en ny uppställning, en ny form, en ny kreativitet. Jag inser att titelns poesiassociationer faktiskt representerar bokens innehåll. Till exempel ler jag åt de nya ordsammansättningarna, de galna tankesprången och åt ”TENTA PÅ VÄG”

(1p)
Vad är en generationsroman?

40% sex
30% olycklig kärlek
50% klassresa

Därefter följer en mängd frågor vars alternativ givetvis är fel men inte riktigt fel. Anknytningen till On the Road är lekfull men ytlig: Namnen, bilarna, sexet, drogerna och den självreflekterande poesin om poesi. Sista två delarna av boken består av ”Deleted Scenes” och ”Director´s commentary”. Bara det.

På väg är ett vilt upptåg, precis som On the Road, och läsningen är underhållande och fantasifull och ett upptåg alltid ett upptåg. Men problem uppstår när jag börjar förvänta mig något bortom formen, något grundläggande. Jo, det är kul, men när man tröttnat på kul, vad finns då? Här blir det anmärkningsvärt tomt bortom formskiftningarna. Å andra sidan, vad säger att något måste finnas där, vill man nöja sig med leken är Siddharta Sebastian Larssons På väg en enastående diktbok.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fjorton + tretton =