Meny Stäng

Aase Berg – Aktivism och cybernetisk frigörelse

Av Alexander Svedberg
Aase berg | Hackers
Albert Bonniers Förlag | 2015

Aase Berg. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin.
Aase Berg. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin.

Hackers är den nionde diktsamlingen av Aase Berg (född 1967). Den kampvilja som var en viktig del i Bergs tidigare samlingar har inte svalnat. Poesin kretsar kring en förtryckande norm: patriarkatet.

Berg lägger grunden för sitt ärende genom att beskriva terminatorn Penthesilea difficilis tillkomst, en utveckling av puppstadiet Golem inälvsparasiten.

Som aldrig –
Upprepar, ALDRIG! –
Skulle skära av sitt högra bröst
för att bära ett vapen.

Aase Bergs Hackers.
Aase Bergs Hackers.

Stadiet Penthesilea difficilis har fått sitt namn från amasondrottningen Penthesilea, mest känd från det försvunna eposet Aithiopis. Berg refererar även till den självstympningsprocess som var en viktig del av den senare amasonmyten. Att göra sig av med det högra bröstet ansågs vara en såväl praktisk som symbolisk handling: amasonen kunde då enklare använda sig av vapen, och var inte längre en fullständig kvinna. Styrka hos Berg innebär dock inte att behöva göra avkall på sin kropp och identitet.

Bergs lyrik pendlar mellan beskrivningar av förtryck och motstånd. För vad är en hacker? En hacker är någon som arbetar inom systemet för att kullkasta det. Hon är subversiv. I den digitala metaforen finner hon frihet från en determinerad kroppslighet:

Läppstiftet
och mina kroppsdelar
förskingrade i lättnadens
Incredible Deniability

Ni anar inte
hur vackra bröst jag har
Hur bleka händer
slimmar sinnrikt genom näten.

Det fria nätet och det mörka
oändligt ensamt
i min algorytmiska sekvens
en misskonfigurerad
öppen proxyserver.

Mitt i allt detta finns även det uppfriskande absurda och galghumorn. Det är en poesi som aldrig ber om ursäkt, men som också närmar sig ämnet från flera perspektiv. Djurmetaforen finns alltid där, särskilt hästen:

Det är en häst och den säger nej.
Men människan säger Vill ha dig.

Om man är djur här så antingen lever man eller är död.
Frisk och kry eller en kula i pannan.

Civilisation är att älska hårt.

Hästen blir ibland den trojanska hästen, men en trojan är också ett datorvirus. Sådana dubbelheter återkommer samlingen igenom och gör läsningen dynamisk, om än stundtals kryptisk. Hackern utnyttjar hästen, är kaninkokerskan, borrar in i snäckskalet.

Men kärnan i den äkta pärlan från Bahrain är inte sandkorn. Små hål i ostronskalet tyder på en parasit. I mjukdelarna inne i den trögslackande
tarmfloran hos svävarhästen. Längs oceanens sidenvägar där de blanka pärlorna av motormännens hjälmar yr i samma månljus, samma skum.

Citat från Natascha Kampusch biografi återkommer samlingen igenom. Dessa beskriver hur det är att vara instängd och att falla offer för sexuell dominans, men ändå viss kärlek; stockholmssyndrom. Förtryckaren är Wolfgang Priklopil, men i ett större sammanhang motormännen. Inledningsvis riktar Berg också ett finger mot passiviteten, ”manipulativa knullviljor och bortskämt omedvetna sällskapshjon”. Istället bör kvinnor vara hackers, stalkers, hyperparasiter – slå tillbaka.

Vem är vems stalker.
(Konsonantkollision. För helvete.
Vårt sex bygger på rytm!)

[—]

Hon slår tillbaka;
piercingfetto,
grogghagga,
självskadeluder.

Den fostrade kvinnan
höjer aldrig
en hand.

Det är svårt att värja sig mot Bergs hyperboler och metaforer. Till en början är det dock klurigt att förstå hur dessa relaterar till varandra. Först vid flera genomläsningar ser jag mönster där jag tidigare inte har sett dem. Att behöva återkomma till en text är nästan aldrig en nackdel. Däremot hade samlingen eventuellt vunnit på att i vissa fall vara mer lättillgänglig. Poesi är dock sällan skriven för masskonsumtion, och Berg söker efter liknelser för att uttrycka känslor och företeelser som går utanför normativt språkbruk. Det är skickligt strukturerat, med en lurig komplexitet i stycken som vid första anblick kan framstå som nonsens. Bergs lek med ord, och då särskilt teknisk terminologi, är vacker och effektiv.

The change log
of the current
Perfekta stormen,
reverse engineering

Befintliga systemens
andhålsfria ande
Det heter inte atmosphere,
det heter utmost fear.

Jag vill ha mer.
Jag vill inte ha mindre.

Men svart tangent
är inget script
i bordsplaceringen.

Med en distinkt stil som kombinerar programmeringsspråk, variationsrika referenser och fonetiska kontraster lyfter Berg in samtalet i en värld av aktivism och cybernetisk frigörelse. Som samling betraktat är Hackers väldigt stark, ett utlåtande jag kanske inte skulle ha landat i om jag bara hade läst den en gång.