Meny Stäng

Ruben Engzell och Susanna Svedjeholm – Skratt utan filosofiska nivåer

Av Peter Nyberg
Ruben Engzell och Susanna Svedjeholm | Boktitelpoesi
Korpulent förlag | 2015

Ruben Engzell & Susanna Svedjeholm. Foto: Johan Bergmark.
Ruben Engzell & Susanna Svedjeholm. Foto: Johan Bergmark.

Ofta placeras lyriken i boklådorna invid presentböckerna. Personligen har jag aldrig begripit varför det mest komplexa placeras invid det allra simplaste. Presentböcker består oftast av 90 % bilder eller teckningar och 10 % aforismer av enklaste slag medan lyriken kräver hög läsvana och inlevelseförmåga. I mina sämre stunder drabbas jag av misstanken att båda formerna består av få ord och att bokhandlarna låter sig nöja därvid i sina försök att kategorisera. Först i och med Ruben Engzell och Susanna Svedjeholms Boktitelpoesi har jag börjat ana att det ändå kan finnas likheter mellan de två hyllkategorierna.

Ruben Engzell och Susanna Svedjeholms Boktitelpoesi.
Ruben Engzell och Susanna Svedjeholms Boktitelpoesi.

Instagramprojektet Boktitelpoesi började med att författarparet på sin semester fick ett kryptiskt sms från kattvakten: ”Ett barn blir till när oskulder kysser lasermannen”. Efter hand förstod de att meddelandet bestod av tre boktitlar som satts samman. Engzell/Svedjedal gick så att säga ”all in”. När de kom hem började de sätta samman boktitlar. Tre i varje dikt. Projektet blev en form av mani och de inspekterade böcker hos vänner, på loppisar, på nätet, kort sagt i alla sammanhang. De skapade sitt instagramkonto och började ta bilder av boktiteldikterna i illustrerande miljöer.

Boken Boktitelpoesi är en påkostad produkt, den är helt i färg och sidorna är tjocka och glatta. Illustrationerna, i vilka de tre bokryggarna ligger, är genomgående färgstarka. Antingen har man på ett konkret sätt velat illustrera dikten – ”Guldfisken anfaller / ännu en gråtande kvinna / det nionde offret” illustreras till exempel med en stor, orange guldfisk med blå ögon – eller så har man valt att ha en abstrakt bakgrund till de tre bokryggarna.

Vad som kännetecknar dikterna är humor och förmågan att vrida innehållet, ofta i den sista titeln: ”Bibeln på 100 minuter / Möt Jesus / En gudabenådad bullshiter”. Märkligt nog återkommer akvariefiskar i titlarna, både guppy och guldfisk. Det humoristiska anslaget utesluter dock inte sammansättningar som är ganska fina: ”Jag brukade drömma om dig / utan ont uppsåt / Om jag glömmer dig blir jag en annan”.

Boktitelpoesi är en presentbok i enkel poesiform. Texterna är slående och direkta, men formuleringarna medvetna och uppenbara stölder. Boken fungerar inspirerande, på samma sätt som kylskåpspoesi-magneterna gjorde för ett decennium sedan. Jag funderar genast på om det går att strukturera mina egna bokhyllor så att det blir en berättelse eller långdikt. Men det blir aldrig djuplodande poesi, här nås inga existentiella eller filosofiska nivåer. Möjligen säger själva projektet något om vår tid, med sin början i sociala medier, med sin vilja till återvinning, med sin glatta utformning. Vi får skratta. Gott nog så.