Meny Stäng

Jonas Gren – Leklysten språkfröjd om politiskt allvar

Av Carola Mikaelsson

Jonas Gren | Antropocen: Dikt för en ny epok
10TAL Bok | 2016

Jonas Gren. Foto: Linda Gren
Jonas Gren. Foto: Linda Gren

I människans epok, ”som av ledande naturvetenskapliga forskare fått namnet antropocen”, har Jonas Gren skrivit sin tredje diktsamling. Precis som i hans tidigare utgivna verk finns ett politiskt perspektiv, och det är med Lantmäteriet, från 2014, den största likheten finns, både vad gäller form och innehåll. Med fokus på ekologi och miljö på global nivå diktar Gren till synes fritt inom konceptets ramar. Så kan vi läsa en dikt som består av endast en versrad, Varför är vi inte hästar?, och en som löper över ett par-tre sidor, en dikt som bitvis följer en metrisk struktur och en annan som är synnerligen obunden, utspridd på ett uppslag. Något som däremot är återkommande är stilgreppet upprepning, vilket gör sig ytterst väl i den dikt där frasen: Det här är också ett kalhygge, utgör varannan versrad, som känns besläktad med en dikt i Lantmäteriet, där en plats metamorfos, som synliggör hur människan härjat genom tiderna, beskrivs.

Jonas Grens Antropocen: Dikt för en ny epok
Jonas Grens Antropocen: Dikt för en ny epok

Diktsamlingen är indelad i sju avdelningar av olika längd: Människan i människans tidsålder, Credo, Mörkervarelser, Djuptiden, Innan stoftet brinner, Kråkmorgon samt Nekrocen. Tilltalet varierar, liksom form och förekomsten av stilfigurer. Det ger mig känslan av att Gren är en poet som låter dikten avgöra hur den vill bli uttryckt, samtidigt som han har fallenhet för att tänka i koncept. Som att innehållet ibland för med sig en önskan om form.

Överlag gör Jonas Gren det enkelt att förstå,