Meny Stäng

Majvor Mäki Sjöberg & Sven Nyberg – 74-årig-debutant & en pensionerad svensklärare

Av Frida Jonsson

Majvor Mäki Sjöberg | Kaunisvaara
Sven Nyberg | Porträtt
Black Island Books | 2016

Byn Kaunisvara. Foto: Brynolf Lantto.

Jag tänker på sökandet efter ”The Fountain of Youth” – källan som skänker evig ungdom. Legenden har inte mist sin relevans för oss idag: Vi lever i ett samhälle som uppvaktar och avundas ungdomen för dess kraft, dess övertygelse, dess passion. Och konsten som är ett resultat av den, är då inte den också bättre, renare, uppriktigare?

Just ”rent” och ”uppriktigt” är de ord som kommer till mig vid en första genomläsning av Sven Nybergs Porträtt och Majvor Mäki Sjöbergs debut Kaunisvaara. Trots att verken både stilistiskt och tematiskt skiljer sig åt, förenas de båda diktsamlingarna av att de behandlar utsatthet och melankoli, har en komposition som fungerar tematiskt, samt av att ingen av poeterna är vad man skulle kalla för ”ung”. Nyberg är född 1935 och Sjöberg 1941. Utifrån den samtidsbild som målades upp i föregående stycke kunde man förvänta sig att deras ålder skulle vara en big deal.

Det är den också. ”74-årig-debutant, är hur förlaget Black Island Books väljer att presentera Sjöberg, och på omslagets baksida står det att hon tillhör sjätte generationen efter byn Kaunisvaaras grundare. Byn där gruvan, ägd av Northland, gick i konkurs för bara något år sedan. Nyberg presenteras som en ”pensionerad svensklärare” som har skrivit om verkliga människor han känt eller mött. Det underliggande budskapet börjar ta form, en tanke. Ålderdomens poesi är såsom ålderdomen själv, den har rötter i något som snart kan gå förlorat, den har livserfarenhet, är kontemplerande. Därmed skapas en kontrast, kanske en dikotomi, till ”den unga poesin”, den där debutanter är unga och nyskapande, de som hoppas kunna skapa ett mer ”danskt” poesiklimat och de som till exempel Svenska Dagbladet skriver listor om.


Läs hela recensionen i tryckta Populär Poesi nummer 30-31. Bli medlem!