Meny Stäng

Marie Silkeberg – Ojämnt perspektiv på lidande

Av Alexander Svedberg

Marie Silkeberg | Atlantis
Albert Bonniers | 2017

Marie Silkebergs Atlantis.

Marie Silkeberg (1961–) är en litterär mångsysslare: poet, översättare, essäist och dramatiker. I den nya lyriksamlingen Atlantis (Albert Bonniers 2017) fortsätter hon att utforska världen utifrån resenärsperspektivet. Vi får följa ett du som under verkets 368 sidor ställs mot olika sorters rörelser: flyktingströmmar, turister och tektoniska plattor – allt är på drift.

Samlingen öppnar vid Bosporen. Vi möts av strilande vatten ur kranarna i ett hamam. Äldre tiders bildspråk gör sig gällande: ljus strilar in genom färgade fönster samtidigt som diktens du tvättas. Samlingen igenom ställs olika lokaliteter mot varandra: Beyoğlu| Cizre, Chendu | Dar’a, De Wilde Zee | Léopoldville, etcetera. Geosociala singulariteter överlappar, och varje del blir på samma gång något specifikt och gränslöst. För att understryka detta växlar Silkeberg mellan svenska och engelska, och låter det senare bli ett sätt för platsspecifika röster att mötas i ett annat språkspel:

Jag kan höra Botswana här under ytan.
Hur låter the Setswana voice säger han.
Om den talar engelska?


Läs hela recensionen i tryckta nummer 33 genom att till exempel bli medlem: Medlemskap