Meny Stäng

Gunnar D Hansson – Njutning och besvikelse

Av Emelie Eleonora Wiman-Lindqvist

Gunnar D Hansson | Tapeshavet
Albert Bonniers Förlag | 2017

 

En tärning har sex sidor. Frågan är bara: var börjar
tärningen?

Det här är inte ett försök att göra en perverterad
läsning av Gunnar D Hanssons nya bok Tapeshavet.
Freud och hans apostlar var redan intresserade av
cigarrer och handväskor så det räcker och blir över.
Det har säkerligen gjorts psykoanalytiska tolkningar
av ”havet”, men det här är inte en sådan. Snarare är
det ett försök att recensera en bok som inte vill låta
sig recenseras.

Första hälften är ren njutning. Jag vänder blad på
blad, suger i mig orden som vore de manna från
himlen. Viktiga frågor ställs: var börjar texten, var
slutar den, hur förändras den? Är en text enbart en
text eller är den flera? Gunnar D Hansson tar hjälp
av filosofer och poeter, författare och botaniker och
visar att en text har flera ingångar och utgångar. Han
konstaterar också, flera gånger, att texter alltid
består av spår från (och alltid förhåller sig
till) andra texter. Texter speglar varandra menar
D Hansson och tar hjälp av både poeten Erik Lindgren
och teoretikern Michail Bachtin för att visa hur texten
blir ”den andre i mig själv”, ”den andres känslomässiga
tonfall”. Men speglingarna blir skeva:

Tillfälliga uppehåll i avstyckningen. Speglingarna
förblir ofullständiga. Dagarna bara försvann,
århundradena bara försvann, höjde landet. Oåterkalleligt
samtida nivåförändringar på olika platser.


Läs hela recensionen i tryckta nummer 35: Medlemskap