Meny Stäng

Leif Holmstrand – Underhållande tweetsamling

Av Adam Lundvall

Leif Holmstrand – Svavelserien 17: Avstå från tragedierna
Trombone | 2017

Leif Holmstrand. Foto: Leif Holmstrand.

140 tecken. Det är allt som du har till förfogande när du skriver en uppdatering på det sociala nätverket Twitter. Fåordigheten, det komprimerade, har sedan urminnes tider haft en given plats inom poesin – med epigrammet, aforismen, haikun och dylikt. Det tog inte lång tid förrän vår tids poeter började utforska vad som går att göra med formatet som Twitter erbjuder. På engelska kallas det twitterture. Helt enkelt twitteruppdateringar som är litteratur.

Med detta format leker Leif Holmstrands mycket underhållande Avstå från tragedierna. Svavel är en charmig liten skriftserie som utges av förlaget Trombone. Folierna får läsaren sprätta upp själv och då fås sexton sidor. Varje nummer är lika långt. I tidigare nummer finns dels texter av nutida svenska författare såsom Jonas Ellerström och Maria Küchen, dels avlidna internationella skriftställare såsom Rilke och Kenneth Koch. Med något enstaka nummer undantaget är det en upphovsman som ensam bär ansvaret för de 16 små sidornas innehåll. I Nr. 17 är det Leif Holmstrand som står på tur.

För den som inte redan är bekant med denne så debuterade han med Stekelgång (Albert Bonniers, 2002). Det är en diktsamling som skapar en uppfriskande, härligt udda språkvärld kring vardagslivet, samhället, naturen och lusten. Mest framträdande är det säregna bildspråket. Sedan dess har Holmstrand författat ett tjugotal andra diktverk som i huvudsak publicerats av Bonniers eller Pequod Press.

Inte helt olikt Holmstrands debut kan dagens samhälle och det vardagliga livet sägas utgöra en språngbräda för hans diktande även i Avstå från tragedierna. Överst på varje sida finns en ofta rolig och samhällssatiriskt träffsäker tweet:

riktningar och positioner bör du sluta fråga om för
att istället ägna dig åt avslappningsövningar i rym-
den #ner #upp #bort #vila #vakna #rip

Därefter följer en lite längre prosalyrisk text som utvecklar och förklarar, problematiserar och komplicerar den ursprungliga tweeten. I tre fall åtföljs dock den inledande tweeten istället av olika svarstweets. Många tweets är uppmaningar till läsaren. Jag får associationer till olika typer av självhjälpsböcker, eller rubriker som man skulle kunna finna på omslaget till ett livsstilsmagasin.

avstå från tragedierna och matlagningsprogrammen
och din hund och dina många vänner och se absolut
inte nyheterna eller nagelbanden #krascha

Vi har ingen kropp. Det gör verkligen inget.
Knappt några tankar heller. Alla andras
kroppar och tankar har vi,
och allt ljus och allt mörker i låtsasvärlden:
jämngrått sidenskimrande utslätat
silverminne, ingen nutid. Eller bara, kan ju
inte se skillnad.

Leif Holmstrands Avstå från tragedierna.

Om vi betänker epigrammets historia – ett av den västerländska litteraturens kortare diktformat – så föddes den i och med att man började märka olika objekt. Det kunde vara alltifrån att skriva sina initialer på ett par sandaler, till att hugga in ett distikon på ett tempel som förklarar åt vilken gud det är tillägnat. Det är egentligen vanskligt att kalla en text för litterär och en annan för icke-litterär, men mycket förenklat kan man säga att dessa texter med tiden blev alltmer litterära. Till sist kom de att separeras från sin ursprungliga kontext, ett objekt. Formatets ursprung och historia etsade sig likväl kvar. Man kunde till exempel skriva en text tänkt att vara på en grav, fast själva graven inte fanns. De gick från att i huvudsak vara funktionella till att bli litterära.

En liknande utveckling kommer kanske ske med twitterformatet? Holmstrand tar i alla fall ett steg åt den riktningen. Att lyfta bort en uppdatering från Twitter är också att göra den mindre funktionell. Men på samma sätt som med epigrammet finns det kvar en symbolik. Twitterformatet är en symbol för vardagen. Det är en lek med en typ av text som några av oss kanske är alltför upptagna av till vardags. I jämförelse med faktisk twitterture är dessa texter statiska. Det går inte att som läsare lajka, retweeta, kommentera eller följa dem. Flödet kommer inte utvecklas eller förändras. Holmstrand är så klart medveten om detta och lika medveten om symboliken. Han vill egentligen inte skapa twitterture, som ofta vill involvera läsaren och göra den delaktig i ett dynamiskt verk. Han vill genom vad som blivit vår vardag ta läsaren bort från just det vardagliga och det ytliga.

vad händer om du slutar gnaga på underhållningen
och istället riktar denna råttlika energi inåt mot ett
skamsligt särslitet inre #dramakomedi

Det är vitsigt och underhållande. Det är välformulerade, tankeväckande texter. Innan jag sätter punkt för den här recensionen måste jag faktiskt göra ett erkännande. Jag har inte Twitter. Det känns som att jag har fullt upp med Facebook. Jag tror inte att jag kommer att skaffa ett Twitterkonto heller, men jag vet att jag kommer bläddra i Avstå från tragedierna igen. Bokens fysiska format är knappt större än en smartphone och den innehåller många komiska, matnyttiga råd som gör vardagen lite enklare – eller? Åtminstone blir den roligare.

hälsa vänligt på de falska för de kan inte hjälpa sin
tillkämpade natur och gör sedan vad du kan för de-
ras trevnad #artighetsregler #saktmod

Gör vad du kan för att dämpa illviljan.
Det räcker om du gör ditt nästintill bästa.
Ge sedan upp alla medel och tillgångar och ställ
dig till vårt förfogande. Vi har längtat efter
detta. Omsorg kan vara ömsesidig, åverkan
också. Vi pratar en del om hat men hatet
har egentligen upphört. Minns du det?