Meny Stäng

William Shakespeare – Sonetter

Av Åsa Berglund
Tolkning och kommentarer av Eva Ström
Lind & co, 327 s

 

Shakespearetolkningar råder det ingen brist på. Eva Ström motiverar sin översättarsgärning med att det har varit ett sätt att fördjupa läsningen av ursprungstexterna. Det kan tyckas vara en utomordentligt självisk anledning och efter läsningen känner jag att det egentligen är Eva Ströms bok. Genom hela läsningen har hon varit en ciceron i Shakespearevärlden. Även om vi egentligen vet extremt lite om William Shakespeare som person och i synnerhet om hans poem så är Ström ypperligt kunskapsladdad.

Till en början ställer jag mig vresigt negativ till upplägget; att på vänster sida ha originalsonett / översättning och på höger sida ha en kommentar. Det vresiga menar att jag ska få bestämma själv vad Shakespeare skriver om, här ska inga pekpinnar ges. En av de stora förtjänsterna är att Eva Ström inte gör det heller, även om hon föreslår läsarter. Det krävs en oerhörd fingertoppskänsla för att inte glida över och bli pekpinneakademiker. Ström visar vilka möjligheter dikten innehåller, framhåller svårigheter i översättningen och gör det oerhörda, åtminstone för den ortodoxa Shakespearetroende: hon bakar in fraser från Tomas Tranströmer och Kristina från Duvemåla i sina översättningar. Även det blir fint.

Bokens fördel är framför allt kommentarerna och att de ges i direkt anslutning till tolkningen. Smärtsamt är att Shakespeares sonetter ständigt överglänser översättaren vad gäller djup och bredd. Förhållningssättet att fördjupa sin egen läsning blir här givande, Ström bör redan på förhand ha förstått att det bara är att blotta strupen inför mästaren. Ändå har hon gjort ett enormt arbete med att på jambisk femtakt bygga ihop fjortonradingar som ligger relativt nära ursprunget samtidigt som sonetternas triangeldrama och tidens diktarroll belyses på ett utomordentligt tydligt sätt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

20 − ett =