Meny Stäng

Associationer runt Gunnar Ekelöfs ”Resenär”

En del texter biter sig fast och följer med genom livet som en mental tolkningsram som man kan se verkligheten genom. Ofta blir intrycken lite förvirrade med tiden, inte desto mindre har jag noterat att rytmiken och bilderna blir kvar. När de passar in på en situation lösgör de sig plötsligt och blir levande.

Av Gunnar Ekelöfs texter är många mina följeslagare. För ungefär tio år sedan när jag läste litteraturvetenskap slukade vi en ohygglig mängd dikt och en kort tid efter tentamen tappade jag i allmänhet bort vem som hade skrivit vilket verk. En av dikterna vi läste var Resenär av nämnda författare. Jag associerade inte ihop dikten med poeten förrän igår morse då jag i väntan på tåget till Stockholm återigen läste stycket:

Hans väckarklocka är ställd
hans väska står färdigpackad
På stolen hänger kavajen:
I plånboken biljetten –

Månsken faller genom fönstret
Se hur den sovandes ansikte förändras
Se hur det byter ansikte
detta rum som han lämnar för alltid.

Bilderna: Den ställda klockan, den packade väskan, kavajen som är upphängd på stolen och den sovandes ansikte som förändras har under de tio åren som de har funnits i mitt undermedvetna ständigt arbetat sig upp till ytan i olika sammanhang. Ofta bara som meningslösa tankar i olika sammanhang, men också som meningsfulla bakgrundsfraser till upplevelser av förvånande olikartad karaktär: När farmor begravdes eller när min syster tog studenten och skulle flytta hemifrån fanns fraserna där. Väskan är packad och ansiktet förändrat.

Bilderna härstammar från surrealistiskt måleri, personligen knyter jag flera av dem till Halmstadsgruppens Erik Olsons målning ”Den borgeliga moralen i skriftestol” från 1937. Både kavajen och väckarklockan finns där, möjligen också det sovande ansiktet men i surrealistisk tradition framställt som en serie hyllor eller lådor i vilka individens personlighet är lagrad. Förutom en enastående bild fungerar den som ett utmärkt komplement till texten. Eller tvärtom: Dikten utgör ett utmärkt komplement till målningen, som i rimlighetens namn skapades först.

Ekelöfs författarskap kommer att följa mig under en lång tid. Det är alltför varierat och mångfacetterat för att göra sig av med. Dessutom rymmer det mycket jag inte begriper, sådant fascinerar mer än det fullständigt begripliga. Jag tror att Resenär kommer att följa mig åtskilliga år, om inte annat som en vag röst långt bak i medvetandet: ”Hans väckarklocka är ställd hans väska står färdigpackad Se hur den sovandes ansikte förändras”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fyra + 20 =