Meny Stäng

Läsarnas hyllningar till nobelpristagaren

Jan Hoff Svarta vykort

Tomas

Jag ser din bild, broder. Jag hör din sång, min vän. Vi delar samma halva av en mänsklighet vars syfte endast kan vara gemensamt, om än glömt av massor.

Vi ser båda samma lätta andes omätbara styrka. Styrkan som gör vår väg till helhet möjlig. Styrkan som får oss att bryta törnen med bara händer framför att gå en vältrampad stig bara för förförelsen i en antydan till en glimt i en ögonvrå av något bättre, något större, något nytt!

Vi ser båda en själ, tudelad av tvivlet. Sammanbunden av hoppet. Slitandes varandras hår med ordens bleka, fattiga och fåfänga försök till förmedlingen av poetiska drömmar. Poesins underbara sång på själens språk, det enda svaret på den enda frågan, vi vet båda hur tunn vår beskrivning av sanningen om själen är dömd att förbli, om vi så använder alla ord som finns. Tömmer vi varje ordförråd, skrapar resterna ur varje boklåda och sopar varje vind ren på sägner så kan vi ändå bara göra bilden mer detaljerad, mer högupplöst. Aldrig kan vi göra den djupare utan fler språk än orden.

Ditt värv var stort min vän och tankar tänkta värda att bevara. De är för evigt en del av melodin, den enträget, med en tunn, tunn yta av kristallvass is, vitt lysande sången som sjunger svaret på själens språk – poesi. Sjunger ett namn, sjunger JagViDu, Sjunger namnet på Gud.

Hans Grönberg

 

Med anledning av Tomas Tranströmers nobelpris

Att gå genom väggar gör ont, skrev han.
Men hans dikt den är läkande, helande.
Han söker en sanning och blir själv sann,
i sin skönhet är han aldrig felande.

Han omtolkar världen så som den är,
som om han själv har klotet i händerna
och kan titta ned på de folk som bor där
i de brokiga jordiska länderna,

och se in i djupet av varje själ
där han efter ett tagande – givande,
förmår formulera så väldigt väl
hur vår värld ser ut, genom sitt skrivande.

Sen kommer han åter i sina ord
och tycks vara oändligt förstående
när han når oss överallt på vår jord.
Genom väggarna kommer han gående.

Bockara 6:e oktober 2011

David Unger

 

Allegro 2011-12-10

Roger L. Svensson Storm

Vi hissar tranströmerflaggan – det betyder:
Grattis! du ordkonstnär med poetisk pensel
som låter Haydns musik varmt ljuda
när hastigt på klaviaturens spiselhäll
metaforerna i din diktargryta glatt sjuda
– sjuder som rullande heta stenar
igenom sluttningens hus av glas
när helhetsbilderna består och förstärks
medelst en grön klang utan kras

PS
(hoppas att det är OK om vi här så smått
på denna lilla lyriska hyllningsfärden
har händerna i våra tranströmerfickor
härmandes en som diktar lugnt om världen) DS

Roger L Svensson

 

Natten är vaggan
För våra djupaste tankar
Natten är skördetid
För våra framtida frön
Natten är troende
Människors fruktan
Natten är konstnärers
Välförtjänta lön

Ann-Kristin Nilsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

14 − nio =