Meny Stäng

Renässans för haikudiktningen Om japansk diktning med nestorn Lars Vargö och debutanten Ola Lindberg

Av Peter Nyberg

Lars Vargö. Foto: SAAB
Lars Vargö. Foto: SAAB

De senaste åren har haikun kommit tillbaka som diktform. De korta dikterna är både läsvänliga och förhållandevis enkla att skriva. Lars Vargö som är Sveriges ambassadör i Japan och poeten Ola Lindberg som debuterar med en haikubok berättar varför de fascineras av japansk diktning. 

– Den bästa rekommendationen man kan ge till dem som vill läsa japansk poesi är att börja med alla de fantastiska böcker som den amerikanske professorn Donald Keene har skrivit, säger Sveriges ambassadör i Japan, Lars Vargö.

Han har förlaget Bambulunden och ett speciellt engagemang för haikudiktningen. Lars Vargö berättar att den moderna haikun blev populär tack vare Masaoka Shiki, som också reformerade tankadiktningen, decennierna innan sekelskiftet. Före Shiki hade haikun gått igenom en mängd förändringar.

– Haikuns ursprung kan annars sägas ligga i den länkade diktningen, renga, som i sin tur växte fram waka-diktningen på 700- och 800-talen. Som en reaktion mot alla regler som omgärdade den länkade diktningen uppstod haikai-no-renga, humoristisk länkad dikt, på 1400-talet. På 1600-talet levde den poet som mest förknippas med tidig haiku, Matsuo Bashô. Hans dikter var dock i första hand inledande dikter till långa länkade sekvenser. Fristående haiku-liknande dikter har funnits från 1500-, 1600-talen, men det var Masaoka Shiki som gav haikun sitt namn.

Den japanska precisionskulturen
I den japanska kulturen finns en mängd konstarter som avkräver utövaren stor precision: odlingen av bonzaiträd, bågskytte, haiku- och tankadiktningen och budo, för att nämna några. Lars Vargö tycker att det är svårt att förklara draget men menar att zen-buddhismen som introducerades under 1200-talet har haft stort inflytande på konst och kultur. Däremot är haiku- och tankadiktning bara en del av den japanska poesisfären.

– Det finns modern japansk poesi som kan jämföras med den svenska. I stort sett finns det allt i den japanska poesivärlden. Haikun är bara en liten del, om än mycket populär.

Svensk och japansk haiku
Skillnader mellan svensk haiku och japansk är att den svenska är längre eftersom diktaren räknar stavelser medan den japanska poeten räknar teckenljud.

– Det vill säga varje del av de fonetiska japanska alfabeten räknas som ett ljud. Jämför ordet Stockholm. På västerländska språk räknas det som två slutna stavelser: Stock-holm. På japanska blir det sju teckenljud: Su-to-k-ku-ho-ru-mu. När man säger att haikun skall ha 5-7-5 stavelser kan man med andra ord få in så mycket mer i en västerländsk haiku. Den japanska blir mer sparsam med uttrycken, men skapar å andra sidan fler associationer med hjälp av fonetiska och kinesiska tecken.

Nyligen gav Lars Vargö ut Ola Lindbergs debut Hundraåriga skuggor på sitt förlag Bambulunden.

Ola Lindberg. Foto: Privat
Ola Lindberg. Foto: Privat

– Japan kommer fram i det sparsmakade i hans dikter. Och att de behåller det dubbla perspektivet, det vill säga det finns ett djup utöver det som texten beskriver, menar Lars Vargö.

Koncentrationen
Ola Lindberg har, som många andra de senaste åren, fascinerats av den minimalistiska haikuformens uttrycksmöjligheter.

– Jag har alltid tyckt om, korta kärnfulla dikter, exempelvis Ko Uns ”Stundens blomma”. Själv började jag skriva korta haikuliknande dikter för en sex-sju år sedan, men det var året 2008, då nättidskriften Fri Haiku kom, som jag fick upp ögonen för den japanska haikun.

Ola Lindberg kom i kontakt med Lars Vargö genom tidskriften, men Lindbergs poesi var inte fulländad.

– Lars Vargö förklarade snällt varför han refuserade mina första dikter till tidskriften. Jag köpte också Vargös Japansk haiku: Världens kortaste diktform. Idag är den min Bibel, jag har alltid en i bokhyllan och en i ryggsäcken.

Obunden form
Ola Lindberg känner sig dock inte bunden vid den traditionella formen.

– För mig är haiku inte bunden form. Haiku är bunden till mycket annat men inte till formen.
Lars Vargö menar att en bra haiku i japansk stil beskriver ”shasei”, det vill säga en sketch från det man ser och upplever på den plats där man befinner sig.

– Det finns nästan ingen idag som håller sig till 5-7-5. Även om de flesta skriver sina haiku på 3 rader, så sett till radantalet kan man väl kalla haiku bunden. Själv kallar jag mig en ” freestyle haiku poet” med Santoka och Hosai som förebilder, två gamla japaner som skrev haiku fritt och struntade i stavelseräkning även på den tiden.

Haiku som kulturellt uttryck
Haikun är formad av det japanska samhället och den japanska kulturen. Där är naturen nära och en haiku ska gärna ta upp existentiella frågor med hjälp av naturmetaforik.

– Haiku är först och främst naturlyrik. Japanerna är väldigt måna om naturen och känsliga för dess skiftningar. För de flesta har allt en själ: träd, stenar, berg. Det finns alltså en helt annan respekt för naturen än i vår kultur. Så är det också inom Shinto, Buddhism och Zen. Vi som skriver haiku måste föra denna tradition vidare även om vi bor långt ifrån Japan. Det som ska komma fram ur haikudiktningen och som är typiskt japanskt är alltså ”att leva i ett med naturen och kunna acceptera livets och de jordiska tingens förgänglighet”.

Hundraåriga skuggor
I den nya boken Hundraåriga skuggor presenterar Ola Lindberg ett eget haikuskrivande som är präglat av hans egen person och de förutsättningar han har som poet.

– Jag skalar bort alla onödiga ord. Jag försöker alltså skriva så kort och enkelt som möjligt men med en kvardröjande poetisk stämning. Det går att skriva poesi om allting bara man ger texten djup. Jag bryr mig dessutom inte om antalet rader utan stannar där dikten kommer bäst till sin rätt.

Det gör också att Ola Lindberg har nära till andra typer av dikter och han säger att han inte alls låser sig vid haikun som form, även om den även i framtiden kan fungera som ett principiellt fundament i diktningen.

– Jag kommer alltid skriva korta dikter om det sedan är haiku, senryu eller bara kortdikter har ingen betydelse. Bara det är läsvärt och väckande.

1 Comment

  1. Pingback: Ola Lindberg enda representant i Ardea | Populär Poesi

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

17 − elva =