Meny Stäng

Mats Hansson gestaltar temat Sensualism

William-Adolphe Bouguereaus målning Nymfer och satyr.
Del av William-Adolphe Bouguereaus målning Nymfer och satyr.

Den kom till mitt i min stora sorg sedan min fru gått bort. Efter två andra dikter kan man säga. Jag skrev en text i smärtan och sökandet;

Om trädgård…

Jag har sett dig, jag är säker
som en rådjurshind
skygg men hungrig
var du här och lämnade spår
Trodde du skulle äta
av mina fruktträd
men du sökte mitt hjärta
Allt är orört
träden och buskarna
men inte mitt hjärta

När jag sedan bestämt mig för att kämpa formulerade jag en ny dikt, ett nytt sätt attt tänka mitt i sorgen;

Utan skor

Mitt i den tunga sorgen
utan strumpor och skor

Sommaren, solen

Det kittlar så lustigt
under fötterna

Så plötsligt kunde det dyka upp någon ljusglimt och tankarna började, om än sällan, att formulera sig i nya banor. På ett biobesök fanns dikten där, någonstans inom mig så självklar;
Rad 5 stol 84 och 85

Jag sitter med dig i mörkret
biografens 5:e rad, stol 84 och 85

Ser vi en uttittad film i grälla färger

Vänder blicken mot dig istället
dina konturer i svartvitt

Viskar att filmen är så intressant

Du svarar genom att blunda
äter av mina popcorn

Söker du upp min hand

Och precis innan lamporna tänds
kommer ljuset med exakt
299 792 458 meter i sekunden

Raderna bakom
kan för ett ögonblick se oss i skenet
av en magnetisk strålning på 530 nanometer

Att jag kysser dig

The End

 

4 Comments

  1. Beate Grimsrud

    Kära Matti!

    Tack för att jag har fått insupa dina dikter om sorg. Fortsätt skriv, fortsätt dela med dig av sorgens landskap. Jag har inga uppmuntrande ord att säga förutom – fortsätt.

    Hälsningar
    Beate Grimsrud

    • Mats Hansson

      Tack för att du har läst mina texter. Det är uppmuntrande i sig och får mig att fortsätta skriva…

      Vänligen
      Matti

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

nitton − två =