Meny Stäng

Tedor i Snararp: Skaldade på ydremål i Göteborg

Av Peter Nyberg

Teodor Hultgren i sitt arbetsrum i Göteborg. Foto: Biblioteket i Ydre.
Teodor Hultgren i sitt arbetsrum i Göteborg. Foto: Biblioteket i Ydre.

I Ydre förändrades talspråket och sederna under de första decennierna av 1900-talet. Som en reaktion på detta bestämde sig läraren Teodor Hultgren att bevara det gamla sättet att tala och vara genom att skriva poesi på ydremål.

Hur vi säjer,
Va vi tänker,
Hur vi gör.

Så inleder Teodor Hultgren sin diktargärning i Stumpa å stöcke, den första av tre diktböcker som han gav ut på ydremål. De tre meningarna kan sägas vara ett program för vad Hultgren avsåg med sina dikter: att bevara ydremålet och att visa hur människor förr levde och tänkte.

Bakgrund
Teodor Hultgren föddes den 10 september 1870 på Snararps gård invid sjön Vinningen på Asby udde. Både fadern och modern var inflyttade till trakten, fadern, Isak Magnus Hultgren, från Hults socken i Småland och modern, Maria Karolina Hertzberg, från Malexander. Fadern var organist, lantbrukare på gården och lärare i Asby. Han var också den som ortsborna vände sig till om de hade drabbats av enklare krämpor. Faderns arbete som lärare skulle avgöra Teodor Hultgrens framtid. Redan som pojke hjälpte han till både i skolan och i lantbruket men det var i skolan som han trivdes bäst. Teodor Hultgren gav sig av från orten för att studera till lärare i Linköping. 1892 tog han folkskollärarexamen varefter han genast erhöll en tjänst i Göteborg. Und