Meny Stäng

Skyttegravar

Urval och svensk tolkning av C. J. Flognman

Aerial_view_Loos-Hulluch_trench_system_July_1917
Flygbild av skyttegravarnas förgreningar och död mans land mellan Loos och Hulluch i juli 1917.

Det stora kriget vältrade sig fram över världen, fastnade i leran, borrade ner sig. Hela arméer trängdes ner i skyttegravarna för att uthärda artilleriets eviga eld, prickskyttarnas vakande sikten, regn och stekande sol. Samtidigt bröts i poesin expressionism och symbolism mot en gryende modernism, för många på bekvämt avstånd från krigets fasansfulla vardag, för andra i dess mitt. Och till dånet av kanonelden bredde det öde landet ut sig.

Slakten vid Marne

långsamt börjar stenarna röra sig, tala
gräset stillas till grön metall. lågt belägna
skogar sluter sig, döljer avlägsna trupper
himlen, den kalkvita hemliga, hotar att rämna

två enorma timmar rullar ut sina minuter
den tomma horisonten blåser upp sig
mitt hjärta stort som tyskland och frankrike ihop
genomborrat av alla världens skott

artilleriet häver upp sitt lejonvrål
sexfalt in över land. granaterna slungas
stilla. i fjärran sprakar infanterielden
hela dagar, hela veckor

(Schlacht an der Marne av Wilhelm Klemm, poet som tjänstgjorde som fältläkare i Flandern 1915-18. Han överlevde kriget.)

 

Läs resten av texterna i Populär Poesis tryckta upplaga. Beställ den i kiosken!

ur Sången om leran

detta är sången om leran
den blekgult glittrande leran som täcker kullarna som silke,
den grått glimrande silverleran, lagd som emalj över dalar
den skummande, sprutande, skvättande, flytande leran som gurglar i diken
den tjocka elastiska leran som knådas och bultas och