Meny Stäng

Jord har en politisk klang

Anita Westin

Sahara den 29 november 2014. Foto: Anita Westin.
Sahara den 29 november 2014. Foto: Anita Westin.

Jorden. Tema i all form av konst så länge människan lämnat spår efter sig i bild och skrift. Från Altamiragrottorna med sina jaktmålningar och rituella abstrakta tecken till dagens skildringar i bild och skrift är Jord ett grundläggande inslag. Hur skulle det kunna vara annorlunda? Jord i sig är förutsättningen för att vi finns. Jord som materia, lerjord, stoft, kalkjord, planeten, ja allt det har beskrivits på olika sätt med olika media. Ett spann mellan naturromantiska skildringar till Ekopoesi. Genom alla tider.

Tanken ger svindel. Mikrokosmos och makrokosmos på en och samma gång. Hur allt hänger ihop. Hur varje rörelse, varje andetag får konsekvenser någonstans utanför min kontroll. Den där berättelsen om fjärilens vingslag som blir en storm någon annanstans.

Jord får stå för mycket. Fädernejord, Fadersjord, Moder Jord, Underjord. Det mytiska begreppet jord tar tidigt i historien plats med kraft i Homeros ”Illiaden” och ”Odyssén”. Bilder av ”underjorden” som ses som de dödas plats (Odysses går ner till de döda på besök innan han ger sig av hemåt). Bilder av en jord, en plats,  att längta till (Ithaka). Att bli till jord. Att äta, vara, vila i jord, allt sådant känner vi igen genom konst- och litteraturhistorien. Ja också i religionernas handskrifter. Franciskus av Assisi (1200-talet) skriver i ”Sången om broder sol”:

Lovad vare du , Herre för syster Jorden, vår moder,
vilken uppehåller oss och giver oss näring
och framalstrar allehanda frukter och färgrika blomster och gräset.


Läs hela Anita Westins text i tryckta nummer 26-27 genom att köpa numret eller genom att bli medlem här: Medlemskap.