Meny Stäng

Ur ”Fragment” av John Ashbery

Översatt av Erik Erlanson & Jimmie Svensson 

John Ashbery. Foto: Steve Pyke (CC-BY-2.0)
John Ashbery. Foto: Steve Pyke (CC-BY-2.0)

ur ”Fragment”

(strof 14, 6–7, 31–32 och 49–50)

Det sista stängs ner i april. Du
Ser molnen distrahera hennes drag
Som minnen du har kvar av tidigare
Underlåtenhet, som allt medan de faller
Tillbaka dör i grumliga slut,
De gula blommornas sympati.
Sågtandade lågor, aldrig nämnda i
Avlånga dagars tecken, och spår av andra
Rum, aldrig givna, inte borta dock
Och inte heller tänkta än: ett ögonblicks bud.

 

Senaste veckans lockelse mot ödesbunden
Realitet, den enda sanna början
Bortom överrockens grå, att denna första
Hälsning också vore slutet på vänskapen
Med dig själv. Därigenom öppnande
Nya vägar bland bekanta mönsters
Riktighet. Hållningen är för dig
En fiktion, för mig det hela. Jag ser
Nya vägar, vita fjädrar, med andra ord
Vad du sluter kring dina knotor till skydd.

 

Och bara sidan här är intets slut
Till början av nästa. Renheten
I hur svårt det är att välja mellan andra där
Händelsen sker och ramen ger sig.
Dagsljus täcker det med löv, skratt, tårar.
Men natten låter höra andra ljud
Av satserna som hittills slöts i hettan
Ute. Du kan titta på allt det
Ut och in så att emblemet blir reglerat
Till statyn som red in ur det förflutna.

 

Utan att heller glömma att kanske du
Vill revidera denna version av vad som är
Den enda verkliga, finns kanske det