Meny Stäng

Gibrans öga

Av Calle Flognman

 

Vad är det som är populärt med populär poesi egentligen? En rimlig början på att försöka bena ut den frågan kan vara att tänka sig poesi med något slags bred tillvändhet till populationen människor, den art som vi nog får anse har det största utbytet av poesi. Men hur ange om en poet är populär eller inte? Ett enkelt mått kan vara hur många böcker som sålts av poeten i fråga. Bland de svenska diktverken ligger Århundradets kärlekssaga högt placerad med sina 140 000 sålda exemplar bara i Sverige, dessutom översatt till tjugo andra språk. Det för Märta Tikkanen välförtjänt högt upp på listan över populära poeter. Tar vi sedan med hela världens alla språk i mätningen av den populäraste poesin toppas listan såklart av Shakespeare. Vem annars? Han är ju överallt, engelska är lingua franca och så var det med den placeringen. Därnäst kommer Lao Zi som under de senaste 2 600 åren sålt en hel del böcker, och trea kommer Khalil Gibran. Khalil vem sa du?

Khalil Gibran: Självporträtt med musa från 1911.

Jo, Khalil Gibran föddes på slutet av 1800-talet i en maronitisk bergsby i norra Libanon. Han följde som ung med sin mor till Boston, USA för att under några år därefter studera konst och litteratur i Beirut och Paris. Efter studierna slog han sig ner och verkade i New York där han grundade den arabisk-amerikanska Pennligan (ar-Rabita-al-qalamiyya). Även om han själv främst såg sig som bildkonstnär sålde hans diktsamling The Prophet hyfsat bra. Ca 5 000 ex. I veckan. Många år i rad och säljer fortfarande bra. The Prophet har översatts till svenska inte mindre än fyra gånger och har nämnts som en av de litterära föregångarna till new-age-rörelsen. Tankarna som Gibran där skriver fram är sprungna ur religiösa insikter från såväl kristen mystik som sufitradition, inspirerad av William Blake, King James bibel, William Butler Yeats, Fernando Pessoa och just den som Gibran ligger strax efter på topplistan; Lao Zi. Hyfsad bredd på inspirationen där.

Ögat har en särskild plats i Gibrans prosapoesi. Dels då han som bildkonstnär konstruerade för synens särskilda organ, dels hans profetiska läggning. Men vad händer när vi misstror det vi ser, när bilden inte går att lita på? Gibran hade haft ett och annat att säga om webben, hade han levt idag. Här en dikt i min tolkning från The Madman: His Parables and Poems från 1918, en dikt som i original heter just ”The Eye”:

Ögat sa en dag, ”Jag ser på andra sidan dalen ett berg svept i blå dimma. Säg är det inte vackert?”

Örat hörde och lyssnade noga en stund, sen sa det, ”Men var finns det där berget? Jag hör det inte.”

Därefter talade Handen och sade, ”Jag försöker att röra det, känna det, men förgäves. Jag kan inte finna något berg.”

Sen sa Näsan, ”Jag känner inte doften av något berg.”

Ögat vände sig bort från de andra som nu börjat prata om Ögats märkliga hägring. De sade till varandra, ”Det måste vara något galet med Ögat”.